SAMMANFATTNING Det sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som är vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgång och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmänt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Immateriella tillgångar ökar i betydelse då företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rättvisande bild ställs därför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent är ett område som idag inte kan värderas till annat än nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsställande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har två syften. Det första är att undersöka hur internt upparbetade patent kan värderas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utsläppsrätter påverkar lönsamheten i ett kraftvärmeverk. Det är viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förändringar på styrmedelsområdet, eftersom det kommer att påverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförändringar påverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvärmeverk med naturgas, avfall och biobränslen..

Den beteendebaserade finansiella teorin framför vikten av att undersöka människan i desshelhet. Detta är något som de klassiska finansiella teorierna ignorerar då de anser attmänniskor handlar fullständigt rationellt. Då investerare på aktiemarknaden influeras av dess tidigare erfarenheter samt information är det av vikt att undersöka och förstå hur individen agerar på aktiemarknaden inför investeringsbeslut. För att kunna besvara denna fråga har en webbaserad enkätundersökning använts där urvalet består av medlemmar från Sveriges Aktiesparares riksförbund. De resultat som framkommit ur undersökningen tyder på att majoriteten av respondenterna på den svenska aktiemarknaden aktivt undviker att försätta sig i risksituationer där de står inför en förlust eller möjligheten att ångra ett beslut de fattat.

När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden.Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen.Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler.Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret..

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.