Privata säkerhets- och militära företag (PSMF) har använts allt mer i counterinsurgency (COIN)-operationer under de senaste tio åren, där Afghanistan och Irak utgör två tydliga exempel.Syftet med studien är att undersöka hur PSMF påverkar säkerhetsarbetet vid genomförande av COIN i ett konfliktområde, Afghanistan.Studien visar att PSMF i Afghanistan under 2008?2011 i huvudsak påverkade säkerhetsarbetet positivt och fyllde en viktig funktion avseende COIN med två undantag. PSMF stöd till militära operationer i form av bevakning och eskortering påverkade COIN till del negativt och PSMF resistens mot korruption var direkt negativt för COIN.PSMF spelade en framträdande roll för att bygga upp och utbilda militära och civila institutioner i Afghanistan, samt påverkade även i huvudsak positivt vid skydd av humanitära projekt och utvecklingsverksamhet. Studien visar att PSMF stöd till säkerhetsarbetet genom bevakning och eskortering i Afghanistan hade positiva sidor genom att de avlastade de reguljära militära styrkorna, men även stor negativ inverkan på COIN då stor användning av främst afghanska säkerhetsföretag, tillika krigsherrar, medgav dem inflytande och möjlighet att undergräva den afghanska regeringens auktoritet. PSMF var även i hög grad inblandade i korruption och studien visar på ett samband mellan PSMF och korruption i Afghanistan, vilket varit negativt för COIN.Studien förordar att PSMF fortsatt används för uppbyggnad av militära och civila institutioner.

Den europeiska internationella privaträtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillämpar för att fastställa en juridisk persons nationalitet är inte harmoniserad. Inom EU står följaktligen inkorporerings- och sätesprinciperna mot varandra. De länder som tillämpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den också kallas, avgör frågan om bolagets rättsliga hemvist utifrån var bolaget är registrerat. I de andra staterna som utgår ifrån sätesprincipen, avgörs istället frågan utifrån var bolaget har sitt faktiska säte.Den europeiska internationella privaträttens relation till EU-rätten är genomgående stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om åtgärder för att säkerställa förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlätta för småföretagandet så har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrånkonkurrensskäl ska därför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader änliknande bolag i andra länder. Regeringen har valt att föreslå den högsta gränsen som EUtillåter då det gäller vilka företag som har möjlighet att välja bort revisionen. Detta innebär attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan välja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vändning som förslaget presenterar ställer frågan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

Hur förenar man på bästa sätt två skilda funktionsprogram, privata och allmänna intressen på en central plats i Stockholms citykärna?.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.  Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch.Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen.

Allt fler människor vårdas och dör i sina hem, vilket gör hemmet angeläget som forskningsobjekt. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken eller vilka idémängd(er) relaterad(e) till begreppet hem som förmedlas i forskning om palliativ vård, samt att analysera resultatet utifrån kulturgeografiskt centrala rumsliga begrepp och perspektiv. Använd metod är Rodgers´evolutionary concept analysis, och materialet som analyserats 15 vetenskapliga artiklar inom palliativ vård publicerade 2009-2014. Resultatet av studien redovisas i fem attribut relaterade till begreppet hem; hem som aktör, hem som känsla, hem som plats, hem som rum och hem som bakgrund. Hem som aktör karaktäriseras av att det privata hemmets förmåga att agera så att det påverkar patient, närstående eller vårdpersonal.

Titel:"Kommunikation är ju allt" ? en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.Författare:Emilia Dahlqvist och Daniela LundqvistKurs, termin och år:Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013Antal ord i uppsatsen:17 009 ordProblemformulering och syfte:Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet.

Utgifter för vissa ändringsarbeten på näringsfastigheter medför direktavdrag då de genom det så kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhåll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet får åtgärderna inte medföra en väsentlig förändring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mål 2012 ref.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.