Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden dåtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan förnyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder..

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.

Bakgrund och problem:         Målstyrning, som utvecklades inom den privata sektorn, blev som en följd av New Public Management (NPM) ett vanligt styrsätt inom svenska kommunorganisationer redan i början av 1990-talet. Skillnader i förutsättningarna mellan privata och offentliga organisationer har sedan dess gjort att det funnits svårigheter att tillämpa styrsättet. Tidigare forskning har identifierat problem i form av målträngsel, målformulering, mätbarhet och uppföljning. Studier som fokuserat på beslut i kommunorganisationer har bland annat tittat på tjänstemanna- kontra politikerrollen och individernas egenskaper. I den här studien dockas de båda områdena samman då beslut under kommunala organisationers målprocesser studeras med särskilt fokus på individers påverkan på besluten.Forskningsfråga:                        Hur påverkar individer i en kommunorganisation, i praktiken, de beslut om mål och delmål som förekommer under målstyrda arbeten? Och varför ser påverkan ut som den gör?Syfte:                                              Syftet med studien är att förklara individers påverkan på beslut om mål och delmål under ett målstyrt arbete i en kommunorganisation, detta för att skapa en helhetsbild som ökar den totala förståelsen för målarbeten i dessa organisationer.Teoretisk referensram:           Studien koncentreras kring individers påverkan på beslut, genom att ta utgångspunkt i den vidareutvecklade Garbage-Can-teorins begrepp; problem, lösningar, tid, engagemang och möjligheternas fönster.

Data retrieved from airborne laser scanning represents a new source of forest data. Today, the technology has matured so that it can function in an operational environment. The aim of this study was to compile areas of application of laserdata in forestry. Moreover to analyze costs and accessibility of laserdata. The goal was to provide private forest owners information to support assessments of possible benefits of laserdata.

Studien fokuserar på problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks är verksamma och registrerade inom länderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekräftas redovisningskvalitet utifrån tre olika ägarstrukturer; privatägdbank, sparbank och statligt ägd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som används bygger på Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning är grunden till de hypoteser som studien bygger på.

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

Många aktiebolag i Sverige idag är så kallade fåmansföretag, det vill säga företag med en eller ett fåtal ägare. I fåmansföretag har ägaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebär att ägaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig själv. För att förhindra att ägare till fåmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förändrats vid flera tillfällen och den senaste förändringen trädde i kraft under 2006.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning. De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna.

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehållsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar.För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå.