Sökresultat:
1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 66 av 115
Ungdomars rÀtt till kunskap och vikten av att förstÄ sitt mÄende: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvÄrigheter
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Hur blir barn med Downs syndrom bemötta i förskolan och skolan/sÀrskolan?
Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan.
Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.
Gallringens pÄverkan pÄ lönsamheten i fjÀllnÀra skog i norra Sverige
Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markÀgaren kan fÄ ett netto vid en tidigare tidpunkt Àn slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval.
Syftet med denna studie Àr att se hur lönsamheten ser ut nÀr gallring tillÀmpas pÄ en fastighet i Norrbottens fjÀllnÀra skogar. SÀrskilt med tanke pÄ den lÄga tillvÀxten och det tranportavdrag som industrierna har pÄ massavedspriset.
Indata för denna studie Àr en grön skogsbruksplan frÄn en privatÀgd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, nÀr och hur skötselÄtgÀrder tillÀmpas för att fÄ det högsta nuvÀrdet pÄ fastigheten över en planeringshorisont utefter vad anvÀndaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts.
? Gallring med transportavdrag
? Ingen gallring med transportavdrag
? Gallring utan transportavdrag
? Ingen gallring utan transportavdrag
Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvÀrde med 10,8 % vid 1,5 % rÀnta jÀmfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.
Vad privata angelÀgenheter sysslar den anstÀllde med pÄ arbetstid och varför? : En kvalitativ studie
Sarah Kane?s first play Blasted (1995) has often been read in a normative and biographical way by critics, authors and previous researchers. This essay makes a supplementary close reading of Blasted from gender and genealogical perspectives and utilizes theoretical works by Judith Butler, Luce Irigaray and Michel Foucault. My study makes clear that the characters different positions in language and talk create and maintain a power imbalance between them. Efforts to change and develop one?s individual position in language and talk are being made throughout the play since it is the only way to bring about a change in the social power structure.
Coaching- coachens roll och lÀrande i mötet
Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.
VAD GĂR VI HĂR? : Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress
Bakgrund: Moralisk stress innebÀr att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras dÄ hinder uppstÄr i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress Àr exempelvis frustration, ledsamhet och utbrÀndhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.
Att göra vÀl underbyggda val i vardagen : En kvalitativ undersökning av vuxnas vÀgval i teori och vardagspraktik
Syftet med studien var att ta reda pÄ hur mÀnniskor gjorde sina vÀl underbyggda val oavsett om det var smÄ val i vardagen eller stora framtidsval, utifrÄn ett allmÀnt perspektiv och frÄn ett teoretiskt vÀgledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning dÀr sex personer ingÄtt, dÀr samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjÀlp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvÀgledarna betraktade valprocessen utifrÄn olika vÀgledningsmetoder bÄde nÀr de trÀffade elever och gjorde egna privata val, med fokus pÄ happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner Àr personer med olika bakgrunder. De som var födda i lÀnder utanför Norden, berÀttade om sina val i relation till sina mÄl och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nÀmnde.
"Man fÄr det att funka" : Ansvarsfördelning av barn vid en separation
Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Ăven teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .
Idealets berÀttelse : hur etiska certifieringsorgan skapar sina identiteter genom narrativ
Konsumenter har tÀmligen lite insyn i omstÀndigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en vÀrld av global handel Àr det till synes oundvikligt att mÀnniskor och miljö blir lidande nÀr privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mÀktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lÀgga sig i de förhÄllanden under vilka vÀrldshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mÀngder av sÄ kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tÀvlar sedan om konsumenters och finansiÀrers gunst. Denna uppsats undersöker frÄgan; Hur framstÀller mÀrkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och mÄlsÀttning? Dessa fyra organisationer har av olika skÀl valts ut som exempel i denna uppsats.
Facebook som intranÀt? : En studie om internkommunikation i facebookgrupper och sociala funktioner i intranÀt
Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.
Modell för inhÀmtning och presentation av faktaunderlag för LÀnsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor
Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.
Ăr det vĂ€rt det? : -En studie av medarbetarsamtalet ur den anstĂ€lldes perspektiv genom intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ ett privatĂ€gt vĂ„rdboende i Mellansverige.
Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .
Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen
Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.
Att Bygga Broar -att som sjuksköterska skapa en förtroendefull kontakt med en skadad person prehospitalt
Det krÀvs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/ÄtgÀrder/förhÄllningssÀtt som krÀvs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med kÀnsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar pÄ att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krÀvs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stÄnd. Andra slutsatser i resultatet Àr att en sjuksköterska mÄste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstÄ. De kommunikationsstrategier som Àr vÀsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt Àr bland andra sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt att sjuksköterskan har sjÀlvinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.
LÀrplattan ? ett didaktiskt verktyg i förskolan? : NÀr, var, hur och varför anvÀnds lÀrplattan?
Syftet med denna undersökning var att se hur lÀrplattan anvÀndes i förskolan. Hur tÀnker pedagoger kring anvÀndandet och fungerar det pÄ liknande sÀtt mellan olika förskolor i samma företag? LÀrplattan benÀmns som ett pedagogiskt verktyg men Àr det ett pedagogiskt verktyg med en planerad anvÀndning utifrÄn de didaktiska frÄgorna och med ett mÄl och ett syfte eller Àr det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna anvÀnder sporadiskt i verksamheten? För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. FörutsÀttningarna Àr pÄ sÄ sÀtt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? PÄverkar det pedagogernas tankar och vÀrderingar nÀr det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar pÄ starka vÀrderingar kring barns anvÀndning av lÀrplattan och en bristande planering utifrÄn de didaktiska frÄgorna.