Sök:

Sökresultat:

1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 61 av 115

Glöms lÀrarna bort? : En studie av SFI-lÀrares upplevelse av sin arbetssituation under en pÄgÄende offentlig upphandling

Syftet med denna studie Àr att undersöka SFI-lÀrares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien anvÀnts tre frÄgestÀllningar:- Hur beskriver lÀrarna att miljön pÄ jobbet pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att relationen mellan lÀrare och kommun pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att privatlivet pÄverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod dÀr 12 lÀrare har svarat pÄ en enkÀtstudie. Sedan har en kvalitativ metod anvÀnds för att intervjua fyra av dessa SFI-lÀrare rörande deras arbetssituation under pÄgÄende offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkÀtstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

Befogenheter i offentlig & privat Àldreomsorg: fallstudier av befogenhetsskillnader hos arbetsledare mellan fyra servicehus i Stockholms stad

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Genuskonstruktioner : Skapandet av genus inom sex olika fÀlt.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket gÄr som en röd trÄd genom samtliga delar. Vi utgÄr ifrÄn genusteori vilket innebÀr en förstÄelse av genus som socialt konstruerat i motsÀttning till en förstÄelse av identitet som biologiskt bestÀmd. Var och en av vÄra undersökningar behandlar olika omrÄden av vardagligt liv och hur olika grupper av mÀnniskors livsvillkor och identiteter pÄverkas av genus. Undersökningarna fokuserar pÄ hur genus konstrueras hos mÀnniskor med olika erfarenheter och egenskaper, i bÄde det privata och det offentliga rummet. HÄkan har undersökt hur barn i förskolan förhÄller sig till eller bryter mot genusmönster.

BÀr eller brister det att vara ensamstÄende mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstÄende mödrars erfarenheter av att vara en förÀlder.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

LÀtt att fÄ ? svÄrt att gÄ : Individens upplevelse av anstÀllnings(o)trygghet kopplat till arbetsmarknadsmodellerna i Danmark och Sverige.

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity har blivit mycket omtalad och betraktas ofta i media som en optimal modell, dÀr danskarna sÀgs vara tryggast i Europa i sin arbetssituation. FöresprÄkare av bÄde den danska och den svenska modellen hÀvdar tryggheten som en viktig grund i de respektive arbetsmarknadsmodellerna. I det danska systemet ska tryggheten ligga i enkelheten att fÄ nya jobb, till skillnad frÄn i Sverige dÀr tryggheten ska ligga i svÄrigheten för arbetsgivaren att avskeda personal. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med uppsatsen att jÀmföra individens upplevelse av den arbetsrelaterade anstÀllningstryggheten i Danmark och Sverige. Finns det skillnader i de faktorer som pÄverkar den upplevda anstÀllningstryggheten och gÄr dessa att koppla till respektive lands arbetsmarknadsmodell? För att genomföra studien skapades en enkÀt som delades ut till 30 respondenter i respektive land.

Att ta risken ur krisen : En textanalys av Kriberedskapsmyndighetens perspektiv pÄ samhÀlle och sÀkerhet

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Handsnört resÄrhus kontra fÀrdig spiralkÀrna

 Under vÄren 2007 var jag pÄ ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om mÄttbestÀllda handsnörda spiralkÀrnor som företaget anvÀnder vid produktion av sÀngar och möbler till bÄde offentliga och privata kunder. Mitt intresse fÄngades och jag började fundera pÄ hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade tvÄ veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag anvÀnder man denna typ av spiralkÀrnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man vÀl kunna anvÀnda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlÀtta resÄrarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Du har tio nya privata meddelanden : E-mobbning - Hur elever pÄverkas och hur omgivningen hanterar mobbningen

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Textil produktutveckling för rymdturism

Snart kan alla göra privata rymdresor. DÄ detta Àr en helt ny Àventyrsindustri uppstÄr ocksÄ helt nya krav pÄ de klÀder som kan anvÀndas vid trÀning och genomförande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhÄllanden. Genom intervjuer med Àventyraren och kommande resenÀren Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hÄllbarhetsansvarig Johan Ward frÄn H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de klÀder som ska bÀras under sjÀlva rymdresan Àr ej Ànnu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas klÀder som kan komma att anvÀndas vid trÀningen inför resan.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketrÀning pÄ gym

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Kan skatteregimer ha inverkan pÄ aktiers prisförÀndring pÄ utdelningsdagen? : En studie om Stockholmsbörsen 1991-95

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförÀndringen pÄ utdelningsdagen skiljer sig frÄn det som teoretiskt borde infalla om privata investerare Àr de som till sist pÄverkar prisförÀndringen. Tidigare studier har gjorts pÄ andra marknader, dÀribland USA och har grundats pÄ ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jÀmförelse med tidigare studier kan vi ocksÄ observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi tvÄ modeller, dÄ vi misstÀnker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har mÄnga missing values. I bÄda modellerna anvÀnder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförÀndringen pÄ aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gÀlla vid respektive skatteregim.

En jÀmförelse mellan kommunala och privata bostadsbolag : Studier i investeringskalkyler gÀllande upprustning av fastigheter byggda under Miljonprogrammet i Stockholm.

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders? reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young personÂŽs local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth?s placement at the special home of closed institutional youth care.

VARDAGSPUSSEL! En litteraturstudie om att som vuxen leva med celiaki i vardagen

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter pÄverkar det dagliga livet. FrÄgestÀllningen Àr: Hur Àr det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur pÄverkar kostomlÀggningen och tillgÀnglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var mÄltider i hemmet, mÄltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgÀnglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvÄrdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Resan mot hÄllbar el : En fallstudie av hur tvÄ företag arbetar internt med CSR i elbranschen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tvÄ företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vÄr studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur tvÄ kommunalt Àgda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns nÄgra skillnader och likheter i sÀttet att arbeta med CSR-frÄgor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. VÄrt resultat pekar dock pÄ att sÄ inte alltid Àr fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut Àr flera.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->