Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring Privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och Privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och Privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i Privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av Privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än Privatanställda.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och Privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett Privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både Privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan Privat och offentligsektor.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i Privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av Privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än Privatanställda.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom Privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom Privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har Privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de Privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i Privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, Privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet.Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av Privat företag.I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i Privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi.

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den Privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en Privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett Privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer Privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya Privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som Privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för Privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är Privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har Privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit Privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

   .

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och Privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en Privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och Privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande Privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för Privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt Privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den Privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter.

Problem/Bakgrund: Fler och fler människor väljer att skriva så kallade bloggar på nätet, vilket är ett slags offentliga dagböcker där man skriver om Privata och personliga saker potentiellt tillgängligt för hela världen. Hur kommer det sig och vad innebär det för våra föreställningar om vad som är Privat och vad som är offentligt?Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka vad den allmänne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gäller innehåll, språk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tänkt läsare. Utifrån begreppen Privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter på nätet.