Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrån upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mängd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnämns. Lite jämförande textanalys av ledartexter och bloggtexter får jag också plats med..

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt styrformer på apoteket har förändrats efter omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Syftet med denna rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget både för att vi själva vill få ökade kunskaper om dess verksamhet och också för att undersöka hur denna polisära resurs används i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagsläget ser ut, vi granskar också hur polisflygets samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger på har inhämtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss på baseringen i Boden.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen.

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar..