Sökresultat:
1061 Uppsatser om Privat vćrdcentral - Sida 65 av 71
Att skapa upplevelser med sinnesmarknadsföring : En fallstudie om Ărebro Saluhall
I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan tvÄ lÀger dÀr den ena sidan hÀvdat att marknaden Àr effektiv och den andra sidan, ofta med sÀte i ekonomisk beteendevetenskap, hÀvdat att systematisk riskjusterad överavkastning gÄr att erhÄlla. PÄ senare Är har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fÄtt störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och Àr i stor utstrÀckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebÀr att aktiekursen alltid Äterspeglar det sanna vÀrdet av företaget. En privat investerare gynnas pÄ sÄ sÀtt av en effektiv marknad dÄ en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.
KundvÄrdens betydelse för ridskolan
Idag minskar antalet elever pĂ„ ridskolorna i Sverige. Siffror frĂ„n Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat frĂ„n cirka 202 000 Ă„r 2001 till 170 000 Ă„r 2009. Ăven antalet anslutna föreningar har minskat frĂ„n 976 stycken Ă„r 2001 till 931 stycken Ă„r 2009 (VerksamhetsberĂ€ttelse, 2001-2009). KundvĂ„rd kan vara en metod att vĂ€nda pĂ„ denna utveckling (personligt meddelande NauclĂ©r).
Politikern F. A. BÀckströms familje- och arbetsliv Ären 1866- 1935: en historisk mikro- och fallstudie över en vardagspolitikers livshistoria kopplat till karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform
Syftet med studien Àr i första hand att göra en undersökning av PiteÄpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) BÀckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv Ären 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen analyseras och kopplas dÀrefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen Àr hermeneutisk. KÀllmaterialet utgörs av dokument samt berÀttande kÀllor.
Strategier för differentiering i marknadsföring pÄ den svenska elmarknaden : En kvalitativ studie om hur smÄ elhandelsbolag arbetar strategiskt för att skapa konkurrensfördelar
Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. MÄlet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nÄ ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsÀkra kunderna flexibla leveransvillkor till lÀgsta möjliga priser. Avregleringen pÄ elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen Àndrade Àven spelets regler och förutsÀttningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna pÄ marknaden och beslut om hur man skulle tÀvla om kunder pÄ en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen pÄ marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgÄngrika pÄ den  nya marknaden krÀvdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier pÄ elhandelsmarknaden görs mer komplext dÄ företagen arbetar med en homogen produkt pÄ en marknad som karaktÀriseras av lÄga marginaler, lÀttrörliga kunder och dÀr företagen har svÄrt att pÄverka produktens pris.
Responsiv webbdesign eller Mobil webbapplikation med navigation och överskÄdlighet som fokus : En studie av faktorer som kan pÄverka valet av teknik
Det blir allt mer vanligt att mÀnniskor kopplar upp sig mot internet via sin smartphone, bÄde privat och i arbetet. Detta innebÀr att webbsidor mÄste anpassas för att visas i dessa enheter. Men att mobilanpassa en webbsida kan vara svÄrt nÀr det kommer till överskÄdlighet och navigation av webbsidan. Detta pÄ grund av den begrÀnsade skÀrmytan. NÀr det kommer till att mobilanpassa en webbsida talas det ofta om tvÄ tekniker, responsiv webbdesign och mobila webbapplikationer.
Det offentliga rummet : uppbyggnad och funktionella förutsÀttningar
I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir.
En privat sfÀr i det offentliga rummet
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
Hur gick det sedan? : En kvalitativ studie om vilken betydelse Stockholm Zonta VI mentorprogram har haft för sex av adepterna.
Det Àr mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sÄdant för att fÄ fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder pÄ att organiserade mentorprogram för kvinnor Àr ett effektivt sÀtt att öka antalet kvinnor pÄ ledande positioner. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriÀren har betytt för deltagarna samt vad de anser Àr orsaken till den lÄga representationen av kvinnor pÄ ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda pÄ hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjÀlp av teorier frÄn genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).
LÄneförbudets koncernundantag : -En skatterÀttslig analys av ett utvidgat koncernbegrepp
SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.
Den enes dumhet, den andres rikedom : en studie om aktiv fondförvaltning
Sparande i fonder Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. I Sverige Àr 99 % av den vuxna befolkningen pÄ nÄgot vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder Àr den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas pÄ olika sÀtt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp mÀnniskor med mÄl att överprestera marknadens utveckling, medan det Àven finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strÀvar efter att följa marknadsutvecklingen. En stÀndigt aktuell diskussion Àr huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som ocksÄ kostar betydligt mer för fondspararen, Àr ett bÀttre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. VÄr studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte Àr möjligt, att med aktiv förvaltning, övertrÀffa marknadsutvecklingen.
Att bygga ett varumÀrke med hÄllbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumÀrke
VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.
Osynlighet, otydlighet och osÀkerhet. En fokusgruppsstudie om personliga assistenters yrkesroll
Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas sjÀlvupplevelser gÀllande grÀnsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tÀnkas uppstÄ i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar tvÄ fokusgruppsintervjuer dÀr fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfÀlle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter Àr en rotlös grupp som, i brist pÄ arbetsledning, ofta Àr helt utelÀmnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstÀrker svÄrigheten i yrket Àr att yrkesrollen inte Àr den samma nÀr assistenten byter tjÀnstgöringsstÀlle till en annan brukare, utan Àr knuten till en specifik brukare.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Upphandling inom offentlig sektor : konkurrensutsÀttning inom Region Gotland
Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jĂ€mn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har bĂ„de sina föresprĂ„kare och kritiker. NĂ€r det gĂ€ller de stora partierna inom de olika politiska blocken, Ă€r konsensus numera att konkurrensutsĂ€ttning Ă€r hĂ€r för att stanna, skiljelinjen ligger mer pĂ„ hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsĂ€ttas. Ăven bristen pĂ„ en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har vĂ€ckt kritik. Kostnadseffektivitet Ă€r det som föresprĂ„kas vid konkurrensutsĂ€ttning och anvĂ€nds som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet pĂ„ ett mer företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland anvĂ€nder sig av konkurrensutsĂ€ttning och upphandling för att nĂ„ en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jĂ€mföra det empiriska underlaget mot tillgĂ€ngliga teoretiska kĂ€llor. För uppsatsen har följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) PĂ„ vilket sĂ€tt genomförs konkurrensutsĂ€ttning för att uppnĂ„ företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt?Uppsatsen visade inte pĂ„ nĂ„got otvetydigt klargörande nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk vinst vid konkurrensutsĂ€ttning, eftersom uppföljning och utvĂ€rdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utstrĂ€ckning som vore önskvĂ€rd.
TrÀkonstruktioner pÄ mark
Detta arbete har skrivits för att undersöka hur trÀ kan vara ett hÄllbart och bestÀndigt material i en markanlÀggning i offentligt sÄvÀl som privat miljö. I Sverige Àr trÀ en av vÄra största naturresurser, nÄgot som bör tas tillvara och anvÀndas vÀl. Det Àr ocksÄ ett förnyelsebart material som ger förhÄllandevis liten pÄverkan pÄ miljön. TrÀ Àr ett material som bryts ner av mikroorganismer vid exponering av fukt. I utemiljö utsÀtts materialet för stora pÄfrestningar sÄ som sol, vind, vatten och brukarslitage.