Sökresultat:
1061 Uppsatser om Privat vćrdcentral - Sida 15 av 71
Samtal i det offentliga rummet : en studie kring hur offentliga personer upplever traditionella och sociala medier
Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.
Hemlig rumsavlyssning : IntegriteskrÀnkning eller brottsbekÀmpning
I denna uppsats tar vi upp olika faktorer till att dagens politiker vill ha en lagstiftning som ger möjlighet att anvÀnda sig av hemliga tvÄngsmedel mot den enskilde individen Ànnu mer Àn vad som sker idag. Syftet Àr att belysa hur debatten ser ut och det aktuella lÀget kring lagstiftning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit analys av fakta i form av propositioner och liknande dokument. Resultatet har visat pÄ en omfattande debatt som berör rÀttsvÀsendets roll och effektivitet i relation till varje enskild individs internationellt faststÀllda rÀttighet till ett privat liv..
Vi utvecklas ju hela tiden: en studie om den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende i privat regi
Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.
Bilder i sexualundervisningen : En undersökning om bilders betydelser och möjligheter i sexualundervisningen
NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.
FrÄn offentligt skivarkiv till kontrollerat privatliv : En anvÀndarstudie i hur mellanstadie- och gymnasieelever i Uppsala och Stockholm anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook
Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.
Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande
I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser
förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och
kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna
kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och
förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som
arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat
med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt.
I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och
legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och
planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur
stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur
sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs
utifrÄn ett diskursivt fÀlt bestÄende av forskning, planeringsprofession och en
lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Ăsthammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör
studieobjekt.
Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk
utveckling och hur det prÀglar stadspolitiken, nÄgot som inte Àr oproblematisk
bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.
Headhunting som nÀtverksrekrytering - en myt?
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
KarriÀrstrategier : En studie om vilka strategier som anvÀnds av kvinnor och mÀn för att nÄ en framgÄngsrik karriÀr
Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.
HÀlsans gÄta : En studie av sambandet mellan arbetsvilkor, kön, sektor och hÀlsa
Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.
New Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i Ärsredovisningar -En jÀmförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektor
Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.
Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie pÄ ett privat assistansföretag
   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.
?LÀrare gillar alltid gammal musik mer? : En undersökning av undervisningens pÄverkan pÄ elevernas musikpreferenser pÄ ett estetgymnasium
I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..
AvdragsbegrÀnsningsreglernas utformning : En analys av tioprocentsregeln utifrÄn ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.
medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen : en jÀmförelse mellan privata och offentliga organisationer
Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.
Projekt privat webshop
BestÀllaren har efterfrÄgat för sin hobbyverksamhet en egen webshop dÀr hon kan sÀlja sina produkter. BestÀllaren vill ha en anvÀndarvÀnlig sida för att kunna locka sÄ bred publik som möjligt. I framtiden sÄ kan sidan utvecklas till att lÄta fler sÀljare ha sina produkter pÄ sidan. Sidan ska ha grundlÀggande funktioner som en fungerande varukorg, tydlig produktvy samt ett grÀnssnitt för att administrera produkter. De sprÄk som sidan har utvecklats i Àr PHP, HTML5, MySQL och CSS.