Sökresultat:
1059 Uppsatser om Privat vćrd - Sida 29 av 71
www?se: frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av svensk domsrÀtt och tillÀmplig lag
Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.
Identitet, modernitet och Twitter : Hur sociala Àr egentligen sociala medier?
Social media on the internet allows both public and private actors to communicate with each other. The aim of this qualitative study is to explore the relationship between the public and the private in social media on the internet, specifically with emphasis on the identities which are shaped in this relationship. The social media explored in this study is the micro blog Twitter. Data was collected from the pages of three public and private actors on Twitter, specifically with concern to their interaction with public and/or private actors. The data was analysed with support in sociological theories on modernity, identity, self-identity, socialisation and Erving Goffman's theories on everyday expression.
Spelet om infrastrukturen - En diskursanalys av riksdagsledamöters förestÀllningar av offentlig privat samverkan
The purpose of this article is to describe the discourse in which public-private partnership (PPP) resides, within the Swedish parliament, in the field of infrastructure. I have chosen to look at the latest three years deliberation where PPP appears in parliament bills.This case study is based upon discourse as a qualitative method. Five indicator signs which is history, comparison, geographic location, vision of growth potential and solution controls the context of PPPThe result of the analysis was that a clear discourse was unravelled. A first rather surprising conclusion shows that it is possible to disconnect the discourse from PPP. PPP is not important by itself, the result shows that it only play the part of possible solution to the problems related to the discourse and does not have any value in its own.This result lead the conclusion that PPP is no more than a tool for politicians to get as much out of their infrastructural aims as possible, as rational vote-maximizing actors.
Hur förskollÀrare förhÄller sig till sin yrkesroll
Forskningsstudien bygger pÄ tre huvudfrÄgor som belyser förskollÀrarollen och hur man som pedagog ska förhÄlla sig till styrdokumentet, det vill sÀga LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet Àr att undersöka yrkesrollen, studien bygger pÄ att det finns tvÄ olika ingÄngskÀllor, en renodlad Montessoriförskola som Àr privat och en kommunal förskola. Undersökningen Àr en jÀmförelsestudie och innehÄller bÄde observationer, intervjuer och enkÀter som ska hjÀlpa till att bidra med en bredare syn pÄ vad som ingÄr i förskollÀrarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhÄller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn pÄ hur pedagogerna tar sig an uppdraget att frÀmja barnens individuella utveckling, dÄ de strÀvar efter barnens sjÀlvstÀndighet och att kunna identifiera sig sjÀlv som en egen person.
Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utstrÀckning som var förvÀntad, vilket bidrog till en svÄrare argumentation i forskningsstudien. JÀmförelsestudien var nÄgot som kom upp i efterhand dÄ vi valde de tvÄ olika pedagogiska inriktningarna dÀr vi jÀmför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lÀrarroll.
Halliburton, en viktig aktör i beslutsprocessen inför kriget i Irak? En heuristisk fallstudie om företags pÄverkan pÄ utrikespolitik
Vi har i denna heuristiska fallstudie utgÄtt frÄn hypotesen att företag under vissa omstÀndigheter har stora möjligheter att pÄverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrÄn denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. VÄr stÀllda frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. NÀr vi svarar pÄ denna frÄgestÀllning visar vi genom att anvÀnda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney pÄverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag Àr viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsstÀllande kunna analysera Àmnet mÄste komma ner pÄ individnivÄ.
Under eller efter tjÀnst. NÀr Àr man sÀker? ? En studie om KriminalvÄrdares sÀkerhetsupplevelse.
Tidigare forskning om förekomsten av hot, vÄld och trakasserier inom kriminalvÄrden pÄvisar att detta Àr en förekommande faktor inom kriminalvÄrdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som pÄverkar den dynamiska sÀkerheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda inom kriminalvÄrden upplever sin sÀkerhet pÄ jobbet och pÄ sin fritid. Studien Àr baserad pÄ de övergripande frÄgestÀllningarna: Hur upplever kriminalvÄrdarna sin sÀkerhet pÄ jobbet? Hur upplever kriminalvÄrdare sin sÀkerhet pÄ fritiden, Àr det lÀtt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? UtifrÄn en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrÄgor som stÀllts till fem kriminalvÄrdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, vÄld och trakasserier pÄ deras arbetsplats.
Att arbeta med förebyggande förÀndring pÄ producerande företag
En förÀndring Àr ett tillstÄnd som vi upplever under hela vÄr livstid, bÄde privat och i arbetslivet. Företag mÄste förÀndras för att kunna bevara sin konkurrens-kraft. MotstÄnd till förÀndring kan anses som det största enskilda hotet mot ett framgÄngsrikt införande av en strategi pÄ ett företag. Ett sÀtt att hantera detta motstÄnd Àr att anvÀnda sig av den delaktiga förÀndringsmodellen samt stÀvja rÀdslor och osÀkerhet. Syftet med detta examensarbete var att vi ville fÄ en ökad förstÄelse för hur företag arbetar med produktionsförbÀttringar och om de kÀnner av nÄgot motstÄnd vid dessa förÀndringar. De intervjuade företagen anger som sin absolut största förÀndring deras införande av ett eget produktionssystem med stort fokus pÄ Kaizen ? StÀndiga förbÀttringar. Under arbetets gÄng stötte vi pÄ en psykologisk och vetenskaplig teori om FörÀndringens fyra rum som anses vara ett kraftfullt hjÀlpmedel vid alla förÀndringar..
Meritokratins motsÀgelse : En studie av hur befordringsprocesser kan snedvridas av könsstereotyper
Trots att mÄnga menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förÀndringsprocesser rÄder det brist pÄ studier som undersöker pÄ vilket sÀtt de i sitt dagliga arbete Àr involverade i förÀndringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförÀndringar. Undersökningens frÄgestÀllning inriktades pÄ vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförÀndringar samt vilka faktorer som pÄverkar HRŽs delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare pÄ tvÄ olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar pÄ att HR framförallt tar tvÄ olika typer av roller som vi har benÀmnt supportrollen och den sjÀlvstÀndiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till tvÄ övergripande roller som HR kan utgÄ ifrÄn i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vÄr studie som pÄverkar HRŽs delaktighet i förÀndringsprocesser Àr brist pÄ tid, stort avstÄnd till kÀrnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förÀndring det handlar om..
Unga mÀnniskors tankar gÀllande digitala medier : en vÀrld för vuxna att ta del av
Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.
LÀrares arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse - Skiljer sig upplevelsen beroende pÄ organisationsform och kön?
Studiens syfte var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland lÀrare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelÄg nÄgra signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende pÄ organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ organisationsform, dÀr privatanstÀllda var mer tillfredsstÀllda i jÀmförelse med offentligt anstÀllda.
Man tror pÄ kyrkan men inte pÄ Gud : -en studie om fyra prÀsters syn pÄ vigslar idag
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Ăven eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.
Genuskonstruktioner i vardagen och arbetslivet : En studie om könsroller och chefskap
Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen pÄ kvinnliga chefer och frÄgestÀllningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och mÀn tillskrev sig, om en önskvÀrd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt Àven könsskillnader angÄende balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes pÄ ett privat företag (n=82) och instrument som anvÀndes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angÄende femininitet (p=0,001) men inte gÀllande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvÀrda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper nÄgot högre Àn feminina egenskaper.
Glimtar : En konsthall i Uppsala
Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsomrÄde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och nÄgra mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för nÀrvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av Àldre och modern konst, mÄleri, skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hÀnger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lÄng glasfasad mot stationsomrÄdet. Den motsatta sidan mot Storgatan Àr sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det trÀd som redan innan fanns pÄ platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lÄng trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.
Kaffebaristan och EU-parlamentarikern : Hur svenska dagspresstidningar gestaltade Annie Lööf och Jonas Sjöstedt i samband med deras tilltrÀde som partiledare
Syftet med denna uppsats Àr att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. MÄlet Àr att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och tvÄ veckor efter deras tilltrÀde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder:Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och VÀnsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och tvÄ veckor efter respektives tilltrÀde som partiledare? För att ge svar pÄ problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som bestÄr av en kvalitativ innehÄllsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehÄllsanalys. Materialet för innehÄllsanalysen Àr faktabaserade artiklar frÄn Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tilltrÀde som partiledare till och med tvÄ veckor efter tilltrÀdet.
Stadens offentliga rum: tomrum eller vardagsrum?
Det offentliga livet bidrar till en kÀnsla av samhörighet och delaktighet, utan att trÀnga sig pÄ. I staden kan du vara en anonym ÄskÄdare till mÀnsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som vÀggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pÄgÄr i det offentliga rummet Àr bÄde vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.