Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Background: The Swedish Police authorities have accomplished several changes the last years. We have studied one of these changes, the co-ordination of two supporting functions, economy and staffadministration at the Police authorities in Östergötland, Jönköping, Södermanland and SKL (Swedish crime technical laboratory). The initiative to this change was taken in 2002 and in 2003 a decision was made to create a joint servicecenter.Purpose: The purpose of this rapport is, in a collaborator perspective, to study the employees´ experiences of the change process.Method: The empirical material was collected throw interviews with the employees who have taken part in the change process. Even the leader of the project has been interviewed.Results: We have distinguished five central aspects in the change process. These are information/communication and understanding, the project leader, teamwork, timeaspect/reflexion and the leadership.

Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillämpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade apoteksbranschen i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. Primärdatan har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetära bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte är direkt motiverade. Belöningsystemet är dock inte funktionslöst, de bonusgrundande målen skapar indirekt viss motivation hos de anställda som gillar att mäta sig mot varandra. Mjukare aspekter fångas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar också att det finns en obalans mellan motivationskällor och belöningarna som utgår. Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gäller vidare forskning.

Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur effektiva privata vårdcentraler är, som har avtal med Stockholms läns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mätts förhållande till antal patienter, antal läkare och antal läkarbesök.Metod: Undersökningen har en deduktiv utgångspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts där empiri har samlats in med hjälp av enkäter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jämförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats är privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.Empiri: Det empiriska avsnittet består dels av sekundärdata; SLL?s ersättningssystem, information från tre vårdbolags och en friskolas årsredovisningar, dels av primärdata; enkätsvaren och resultatet från intervjun.Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vårdcentraler är effektivare än friskolor gällande vinst i förhållande till läkare/lärare, men att de är mindre effektiva än friskolor gällande vinst i förhållande till patient/elev..

Med utgångspunkt ur en gränsöverskridande kontraktsrättslig tvist, baserad på ett webbrelaterat avtal - där beställning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrättsligt perspektiv, frågan om en Internethemsida kan utgöra ett driftställe vid bedömningen av domsrätt och tillämplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frågor om erkännande och verkställighet av utländska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillämpas på själva tvistefrågan. Genom användande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftställe enligt de befintliga lagvals- och domsrättsregler uppsatsen behandlat. Rättsläget är dock oklart. Hänsyn måste även tas till de speciella särdrag Internet besitter, bl.a.

Social media on the internet allows both public and private actors to communicate with each other. The aim of this qualitative study is to explore the relationship between the public and the private in social media on the internet, specifically with emphasis on the identities which are shaped in this relationship. The social media explored in this study is the micro blog Twitter. Data was collected from the pages of three public and private actors on Twitter, specifically with concern to their interaction with public and/or private actors. The data was analysed with support in sociological theories on modernity, identity, self-identity, socialisation and Erving Goffman's theories on everyday expression.

The purpose of this article is to describe the discourse in which public-private partnership (PPP) resides, within the Swedish parliament, in the field of infrastructure. I have chosen to look at the latest three years deliberation where PPP appears in parliament bills.This case study is based upon discourse as a qualitative method. Five indicator signs which is history, comparison, geographic location, vision of growth potential and solution controls the context of PPPThe result of the analysis was that a clear discourse was unravelled. A first rather surprising conclusion shows that it is possible to disconnect the discourse from PPP. PPP is not important by itself, the result shows that it only play the part of possible solution to the problems related to the discourse and does not have any value in its own.This result lead the conclusion that PPP is no more than a tool for politicians to get as much out of their infrastructural aims as possible, as rational vote-maximizing actors.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.