Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hålla samma kvalitet med bara hälften av resurserna. Det behövs därför nya sätt som kan öka värdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslås vara en möjlighet till att hitta nya arbetssätt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag på arbetssätt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frågeställningar vägledde studien: Vad kännetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra värde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien är att ta fram förslag på arbetssätt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

   .

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter.

Normativa studier om ledarskap är begränsade när det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig på vad själva utövandet av ledarskap kan bestå utav. I studien deltar två kommunchefer som studeras på nära håll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras två idealtyper, praktikern och visionären, som ett sätt att förstå utövandet av ledarskap. Praktikern ägnar sig åt konkret problemlösning medan visionären ägnar sig åt utvecklingsarbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.