Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Jordens invånare står idag inför flera svåra globala miljöproblem som inom kort måste lösas, växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret är två tydliga exempel på detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen när en stor del av miljöpåverkan sker i den privata sfären och föroreningarna inte respekterar nationalstatens gränser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som står i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet står bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom är ett försök att lösa de problem som bl.a.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Människan har, oavsett ålder, rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rätt till privat- och familjeliv kommer även till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, däribland rätten till integritet. Integritet är ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men även den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestämmelser, men skyddet för den psykiska integriteten är mer sporadiskt.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Tiggare/tiggeri är fenomen som blivit allt vanligare i vårt svenska samhälle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har även röster som kräver ett förbud av tiggeri höjts. Märkbart är hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik många människor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mål, som växer och frodas i nätets öppna rum. Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad en sammanslutning av människor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frågan om dess förmåga att sprida ett budskap.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.