Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva, analysera och ange förutsättningarna för, och den praktiska utformningen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Vi har genomfört en fallstudie med målet att utveckla och ge förslag på förbättringar för det befintliga styrkortet i syfte att utveckla verksamheten inom samtliga perspektiv. Vi har genom vår studie genomfört den första externa utvärderingen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Utifrån den kan vi konstatera att styrkortet är väl implementerat i organisationen och fungerar idag som ett bra verktyg för strukturering, planering och utvärderingen av verksamheten. Genom studien har vi också kunnat konstatera att de viktigaste faktorerna till att styrkortet har nått/når framgång är ledningens och medarbetarnas förtroende för det.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

En investering i solcellsenergi påverkas av flera omvärldsfaktorer. Såväl rådande politik, ekonomisk tillväxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav påverkar beslutet. Ekonomiska rådgivare i lantbruk tror på ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror på de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sätta fart på marknaden. De miljömål som är uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikällor. Miljömålen kommer att underlätta för småskalig elproduktion och därmed öka intresset för investering i solceller.

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet.Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag.I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi.

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.