Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

The thesis analyzes the making of Nordic identity after the cold war which brought an end to Nordic exclusiveness of emphasizing ?soft power?. A need for a revitalization combined with an effort to enter History as an active subject, created constructivist project of a narrative style.My study relies on contemporary literature, focusing mainly on the construction of Nordic identity and regional cooperation in the 1990: s.I argue that Nordic identity was, and still is, determined of its comparable weakness in regard to the superpowers of the cold war, and, nowadays, to the EU.The architects of establishing a new Nordic identity, able to challenge a new Europe, fails in their effort, and what is left of their endeavour are separate states, each following their own agenda..

Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som använder Instagram i sin vardag. Studien är deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebär att det är respondenternas meningskapande som står i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder på att publiken eller de som följer dem på Instagram har betydelse för hur de väljer att presentera sig själva i bild eller i filmklipp. Respondenterna väljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som får och inte får följa dem på Instagram.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ..

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats.

 Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential.