Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock från den traditionella backpackern på olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fältstudie.Syftet med denna undersökning är att diskutera identitetsförändringar inom resekultur, som sker när samhällets struktur förändras och en ny kontext uppstår.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte är att ge en förståelse till terminologin. Här förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och även eurocentrism och en nationell aspekt på backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förändrade samhällsstrukturen och en förändring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsovårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar på att granska företagshälsovården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsovård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

Mat är essentiellt och starkt förknippat med vårt fysiska jag och således en central del av vår identitet. ?Man tager vad man haver? har i och med livsmedelsbutikernas globala utbud fått en helt ny innebörd och vi ställs dagligen inför åtskilliga matval. Dagens valmöjligheter skapar förutsättning för människor att forma sin egen matidentitet och vi lägger större vikt vid identitetsskapande idag jämfört med tidigare. Syftet med studien är att belysa hur matval kan skapa identitet.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod.

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrågor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frågor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara på målen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas på jobbet. Med en ämnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frågor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. Frågorna delades upp i ämnesområdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingående och vid upprepade tillfällen för att få en uppfattning om var kärnan i informationen som informanterna delgivit mig låg. Därefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen på organisation och rekrytering/motivation och karriärmöjligheter och gruppdynamik på arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar på medarbetarnas förmågor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

Föreliggande studie syftade till att undersöka medarbetares, chefers och konsulters upplevelse av identitet och lojalitet gentemot IT-bolaget AB. Ytterligare ett syfte var att belysa kundserviceorganisationen genom deltagarnas upplevelser av sammanhållning, prestation, incitament, bemanning, personalomsättning, rekrytering och arbetsberikning samt ge idéer om vad som kunde förändras. 17 personer deltog i studien. Sex före detta medarbetare intervjuades enskilt och elva personer ur den nuvarande arbetsstyrkan deltog i två fokusgruppsintervjuer. Resultatet av studien visade att samtliga personalgrupper identifierade sig med IT-bolaget AB och kände en stor lojalitet mot bolaget.