På Facebook är man författare till sin egen digitala självbiografi. Sociala medier och socialanätverk har gjort det möjligt för användare att kunna forma den bild av sig själv man vill visaomvärlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man använder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder säger om användarens identitet. Med hjälp av tidigare forskning samtvår egen studie bestående av intervjuer och enkäter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och känna gemenskap med andra människor/användare. Användarnavi undersökte vill visa den bästa bilden av sig själva samtidigt som användarna vill visa en såverklighetstrogen bild som möjligt.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på musikfestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre festivalarrangörer på de svenska musikfestivalerna Hultsfredsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Peace & Love-festivalen samt åtta stycken festival¬besökare har intervjuats gällande synen på festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.

Syftet med detta arbete var att få en insikt i hur privata Facebookanvändare uppfattar artisters identitet på Facebook. Intresset väcktes då jag för en tid sedan lade märke till det ökade användandet av Facebook bland såväl företag som kommersiella personer. Facebook har på kort tid kommit att bli en plattform från vilken många personer och företag väljer att visa och marknadsföra sig själva på. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata Facebookanvändare förknippar detta begrepp med artisters Facebookanvändande. För att uppnå mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats.

Konsumtion har i dagens samhälle fått en allt större betydelse för människan och vissa menar att vi bygger upp hela vår identitet kring varumärken. Samtidigt får internet allt större inflytande och har blivit ett viktigt socialt forum. Tillsammans skapar detta nya möjligheter för gemenskaper och kulturer baserade i konsumtion att utvecklas på internet. För individer vars identitet skapas i konsumtion kan detta påverka själva identitetsskapandet. Då forskning också visat att autenticitet, coolhet och exklusivitet i högre utsträckning efterfrågas idag blir detta centralt att undersöka i ett socialt sammanhang på internet.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga? en studie om kommunikation i upplevelseföretag-Seminariedatum: 2007-05-30Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007Författare: Annika Lindeberg och Hannah MoströmHandledare: Sofia IsbergNyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och2 företag inom SjälvförverkligandeSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.