Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals..

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet.Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan påverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där empirin består utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgå ifrån Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en känsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att språkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund är viktig för deras identitet. Hur integrerade de är påverkar både deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskänsla.

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Multietniska individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet.Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred..