Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Cyberloafing avser privat internetanvändning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing på datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utsträckning på datorer. Dock förväntades cyberloafing även förekomma på mobiltelefoner, dessutom förväntades viss internetaktivitet ske i högre grad på dem. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet.

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Det finns många anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen ställs man inför frågan: på vilket sätt skall bolaget avyttras för att få så bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat två olika huvudalternativalternativ, antingen säljer man till en privat aktör eller till allmänheten via en börsintroduktion. Varje år sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner på Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. När det gäller privata bolagsförsäljningar så rör det sig om hundratals uppköp varje år. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar på problemformuleringen: Finns det något sätt för säljaren att se om han får högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsäljning? Syftet är att resultaten av vår undersökning skall kunna användas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested.

REFERATSyftet med detta arbete är att försöka ta reda på den bästa balansen i kontakten mellan ridlärare och ridelev, för att rideleven skall lära sig optimalt och att ridläraren samtidigt ska må bra i sin yrkesroll. Som en fortsättning på liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vårt första utbildningsår 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lära ut? ville vi fördjupa oss i frågeställning enligt följande:Behöver ridläraren ha en privat relation med sina ridelever, för att få en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstår när ridläraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hända är att rideleven berättar om privata problem som inte ridläraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för läraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att få veta mer förutsättningslöst hur ridlärarna resonerar kring dessa frågeställningar. Ridlärare med olika erfarenhet intervjuades för att få spridning på materialet. En Mp3-spelare användes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, även följdfrågor skrevs ner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.