AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur små ägarledda företag ser på sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att små företag har en dålig bild av vad revisorns arbete innebär. De är medvetna om att de måste revideras och tycker att det är en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberättelsen är till för..

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjänsten förmedlas på internetforumet Familjeliv.se. Vårt fokus har legat på barnfamiljers kontakt med socialtjänsten. Vi har undersökt om vi kan se några mönster i hur socialtjänsten beskrivs och om detta skiljer sig åt om är en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlägget. Syftet har också varit att belysa hur ett internetmedie påverkar sättet att kommunicera.