Sök:

Sökresultat:

1161 Uppsatser om Privat ägda apotek - Sida 25 av 78

Assisterad befruktning : Är det en ovillkorlig rĂ€tt att fĂ„ barn eller mĂ„ste naturens ofullkomlighet accepteras?

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Kunders bytesbeteende efter en omreglering : En kvalitativ studie om hur och varför kunder byter apotek.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Införande av tunna klienter i organisationer

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter pÄverkat anvÀndbarhet och datorsystemhantering hos anvÀndare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, tvÄ statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att anvÀndbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. MotstÄnd och negativ instÀllning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero pÄ andra faktorer Àn de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar pÄ att det Àr hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgÄngsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Var gÄr grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv?

I ett samhÀlle dÀr tekniken rusar fram och medarbetare pÄ mÄnga arbetsplatser har möjlighet att stÀndigt vara uppkopplade och arbeta hemifrÄn, undrar vi vad som ligger pÄ företagets ansvar och vad individen ska fÄ sköta sjÀlv? Idag Àr det en sjÀlvklarhet inom IT-branschen att hÀnga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute pÄ marknaden. I och med detta utrustas de anstÀllda med det senaste inom tekniken gÀllande datorer och telefoner vilket bidrar till att de Àr antrÀffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och mÀnniskor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att mÀnniskor i samhÀllet förknippar individer med deras arbete och det fÄr till följd att de anstÀllda stannar kvar i sin arbetsroll Àven pÄ fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, bÄde i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Avreglering av alkoholmonopolet : Livsmedelshandlarnas perspektiv

Sverige Àr idag ett av fÄ lÀnder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. NÀr Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket Àn idag Àr aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av Àmnet nÀr det offentliggjordes att apotek samt jÀrnvÀgsmonopolen i Sverige Àr pÄ vÀg att avvecklas. Den frÄga som ansÄgs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad stÀller sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in pÄ en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun dÄ de fick agera talesperson för de förordningar och bestÀmmelser som i dagslÀget finns.

Att bo i Flemingsberg : Vad krÀvs för att stadsdelen ska bli ett mer attraktivt omrÄde?

Sverige Àr idag ett av fÄ lÀnder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. NÀr Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket Àn idag Àr aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av Àmnet nÀr det offentliggjordes att apotek samt jÀrnvÀgsmonopolen i Sverige Àr pÄ vÀg att avvecklas. Den frÄga som ansÄgs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad stÀller sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in pÄ en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun dÄ de fick agera talesperson för de förordningar och bestÀmmelser som i dagslÀget finns.

Tillsammans bemÀstrar vi förÀndringarna : En studie kring anstÀlldas upplevelser av den svenska apoteksmarknadens omreglering

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de anstÀllda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förÀndringarna har kommit att pÄverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de frÀmst framtrÀdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förÀndringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anstÀllda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror pÄ att forskningen kring hur personalen pÄverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader Ànnu inte Àr utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig pÄ Àr insamlat frÄn tvÄ apoteksverksamheter i VÀrmland dÀr de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya Àgare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrÄgan om personal som kunde tÀnka sig att stÀlla upp pÄ intervju.

DÀrför blev hemsidan min fristad...: en empirisk studie av relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor pÄ Internet har fokus frÀmst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrÄn detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgÀngliga pÄ Internet anno höst 2003 och vÄr 2004.

Driver hushÄllens skulder konsumtionen? : En jÀmförande studie av Sverige, Norge, Danmark och Finland

The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage.

Twitter, gÄr det att Àta? : En undersökning om sociala medier i skolvÀrlden

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

PRIVAT! Den Moderna Brevromanen En studie av Privat Mejlkorrespondens av Carolina Gynning & Alex Schulman

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr - Ett privat initiativ i nationalismens anda i sekelskiftets Sverige

I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Frivillig revision : Vilka faktorer pÄverkar företagen till att frivilligt behÄlla revisionen?

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Receptariers upplevda arbetssituation vid expedition av lÀkemedel till djur : en enkÀtstudie

 Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar lÀn upplever sin arbetssituation vid expedition av lÀkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskÀnslan och de befintliga informationskÀllorna upplevs, samt 2) undersöka synen pÄ ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinÀra pÄföljder dÄ farmaceutens yrkesutövning vid expedition av lÀkemedel till djur inte skett pÄ ett föreskrivet sÀtt. Idag bÀr ingen myndighet ansvaret för dessa tvÄ företeelser.En skriftlig enkÀt postades till 94 receptarier i Kalmar lÀn. Av de tillfrÄgade receptarierna valde 55 % att delta. EnkÀtformulÀret bestod totalt av 24 frÄgor av övervÀgande kvantitativ karaktÀr vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkÀtformulÀrets 24 frÄgor hade tvÄ stycken öppen karaktÀr.Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av lÀkemedel till djur som förhÄllandevis god och endast ett fÄtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren.

Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal : En kvalitativ studie om den planerade anvÀndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pÄverkan pÄ den politiska kommunikationen i stort

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->