Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 63 av 172
Utmaningars inverkan pÄ strategier : en studie om SEB:s intÄg pÄ den tyska privatkundsmarknaden och om grunderna till uttÄget dÀrifrÄn
I en allt mer globaliserad vÀrld med en ökad internationell nÀrvaro pÄ den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det hÀr arbetet undersöker vi hur bankers strategier förÀndras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter pÄ vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte pÄ den tyska privat- och företagsmarknaden pÄverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi Ärsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden dÀr banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna frÀmmande mentalitet gÀllande banktjÀnster och ett annorlunda banksystem.
Det kan kallas för hjÀrntvÀtt : ? En flerfallstudie om kulturstyrningens effekter under rekryteringsprocesser av reseledare
Syfte:Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur kulturstyrningen som resebolagen anvÀnder sig av under rekryteringsprocessen kan pÄverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie anvÀnts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgÄtt en rekryteringsprocess för nÄgon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket ocksÄ pÄverkar motivation till att prestera inom organisationen..
Metoder för att stÀvja otillÄtna direktupphandlingar
FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.
Dagvattenhantering med "Rain Garden"
Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.
Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag
Avsikten med denna undersökning var att ta reda pĂ„ om de kommunala bostadsbolagen hushĂ„ller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om de tar vĂ€lgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som Ă€r rĂ€tt investeringsbeslut i en viss situation beror pĂ„ en mĂ€ngd faktorer men att ha ett fungerande arbetssĂ€tt och metoder för lönsamhetsberĂ€kning Ă€r en förutsĂ€ttning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n sex kommunala bostadsbolag i VĂ€stsverige. Bolagen Ă€r Ă
mÄls Kommunfastigheter AB, KilsbostÀder AB, Grums HyresbostÀder AB, Karlstad Bostads AB, HyresbostÀder i Karlskoga AB och ForshagabostÀder AB.VÄr undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nÀmligen som en ÄtgÀrd för att skapa framtida vÀrden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stÀmmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.
Styrning : en intervjustudie om hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning
SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.
FöretagsförvÀrvad goodwill : Hur revisorer förhÄller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS
Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gÀllande företagsförvÀrvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhÄller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte Àr Àven att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, vÀsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer pÄverkar revideringen.Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervÀgande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och Äterkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrÄgor.Studien visar att goodwill Àr ett omdiskuterat Àmne pÄ grund av att posten Àr svÄr att vÀrdera samt att det Àr svÄrt att separera övriga immateriella tillgÄngar frÄn goodwill. Studien visar Àven att revisionsbevis Àr en viktig del i revisionsprocessen.
Att Àgas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den Àrliga bedrgaren
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Det formella styrsystemets förÀndring nÀr ett affÀrsverk
bolagiseras: en fallstudie av Posten försÀljning i Boden
Syftet med vÄr undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förÀndringar i en organisation som gÄr frÄn affÀrsverk till bolag. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes pÄ postkontoret i Boden och LuleÄ. Vi intervjuade totalt sex personer pÄ tre olika nivÄer i organisationen för att fÄ olika perspektiv pÄ förÀndringen. För att minska risken för missförstÄnd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in pÄ bandspelare.
Den mentala kartans roll i geografiundervisning kring elevers nÀrmiljö
Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i Ärskurs tre ser pÄ sin nÀrmiljö. Vidare vill vi ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i studien utgÄr ifrÄn sin bostad och pedagogerna utgÄr ifrÄn skolan nÀr de reflekterar kring nÀrmiljön. Undersökningen uppmÀrksammar ocksÄ att pedagogerna verkar tÀnka pÄ nÀrmiljö pÄ tvÄ sÀtt, dels professionellt och dels privat.
Vilka investeringskriterier har riskkapitalister? : kan lantbruksföretag vara intressanta?
I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillÀmpas pÄ lantbruksnÀringen. Bakgrunden till arbetet Àr att belÄningsgraden i den svenska lantbruksnÀringen har ökat kraftigt de senaste Ären. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk frÄga. Ett sÀtt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med bÄde kapital och kompetens till svenska företag.
Familjemedlemmars upplevelser i samband med cancer hos barn
Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning
för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem
ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ
sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva
familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i
samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie,
dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till
barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser),
dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet
och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika
sÀtt.
HÀmmar offentlig sektor den ekonomiska tillvÀxttakten?
FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..
Pohlman Prognostiserade och Zaida SpÄdde : -Vad kan vi förutsÀga?
  SammanfattningFöretag har alltid drabbats av ekonomiska svÄrigheter och gÄtt i konkurs. Detta faktum harlÀnge intresserat forskare och legat till grund för en mÀngd studier inom omrÄdet.Kassaflödesanalysens anvÀndbarhet vid konkursprognostisering har lÀnge diskuterats ochtidigare forskning har visat pÄ varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar pÄ detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpÄ om ett företag befinner sig i kris Àn resultat- och balansrÀkningen, som lÀttare kanmanipuleras. De flesta företag som gÄr i konkurs Àr mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet pÄ att upprÀtta en kassaflödesanalys. DÀrför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsÀga en konkurs.Detta mynnar ut i vÄr problemformulering:· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av smÄ aktiebolag?Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om tillÀmpningen av en kassaflödesanalys pÄverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag.
Kommunala bestÀllares kontraktsstyrning av Àldreboenden pÄ entreprenad
Under de senaste tjugo Ären har det blivit vanligt att vÀlfÀrdstjÀnster sÄsom ÀldreomsorglÀggs ut pÄ entreprenad. Kritiker hÀvdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att Àldreboenden har övergÄtt i privat regi, talar för attÀldreomsorg tillhandahÄlls bÀst nÀr produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns nÄgra systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel pÄ att kontraktering av Àldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel pÄ motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning Àr docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga bestÀllare kan och böragera för att Àldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.