Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 61 av 172
Nedskrivningstest av goodwill : Tolkning av IAS 36 i praktiken
Bakgrund:FöretagsförvÀrv Àr sedan lÀnge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillvÀxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat Àmne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag frÄn och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. FörÀndringen innebÀr att goodwill istÀllet för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu Ärligen skall testas för nedskrivning. NÄgot som införts i och med implementeringen av IAS 36 Àr att goodwill skall fördelas pÄ de kassagenererande enheter som förvÀntas fÄ synergier av ett förvÀrv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill pÄ kassagenererande enheter Àr nÄgot som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende pÄ kassagenererande enheter.
Rekryteringshinder : En undersökning om vilka interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.
Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.
Sarbanes-Oxley Act : Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolag
Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.
Hur företags CSR-redovisning har utvecklats över tiden - En studie beserad pÄ tre svenska börsbolag
Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhÀllet kring etik, miljö och sociala förhÄllanden avspeglas Àven i nÀringslivet. SamhÀllet stÀller allt högre krav pÄ företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu mÄste försöka nÄ upp till för att bibehÄlla sitt anseende utÄt. Genom att utarbeta rapporter dÀr information kring dessa frÄgor presenteras försöker företagen tillgodose samhÀllet och sina intressenter med tillrÀcklig information kring dessa frÄgor. Denna presentation har fÄtt namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa rapporter Àr pÄ frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de vÀljer att presentera.
KapitalförstÀrkning/kapitalpensionsförsÀkring - behövs en starkare reglering?
Jag har i min uppsats kunnat konstatera att kapitalförsÀkringar och kapitalpensionsförsÀkringar Àr tvÄ mycket anvÀndbara konstruktioner om man vill komma förbi vissa lagar eller utnyttja vissa luckor i systemet. Inledningsvis har jag granskat försÀkringarna som sÄdana, vad det innebÀr att inneha en försÀkring skattemÀssigt och jÀmfört dom med varandra och jag jÀmför Àven kort med IPS. Jag har likasÄ tittat pÄ hur de uppkommit och vilka nya konstruktioner som hÄller pÄ att skapas.Den stora frÄgan i analysdelen av uppsatsen kretsar kring Àr varför lagstiftaren inte gör nÄgot Ät de konstruktioner som skapas av bolag som sÀljer försÀkringslösningar med syfte för att komma förbi lagar och regler eller fylla ut de luckor som finns. Olika försÀkringslösningar skrÀddarsys för kunden och för de behov man tycks kunna se marknaden behöva för att t.ex. slippa betala förmögenhetsskatt eller slippa anmÀla insiderinnehav av aktier.
SjÀlvintresse som Samarbetsgrund : Företag i Samverkan
Denna uppsats belyser förutsÀttningar för samarbete om en gemensamt Àgd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrÄn egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt Àgd resurs Àr kontraproduktivt och ohÄllbart för resursens bevarande pÄ lÄng sikt. DÀrför mÄste aktörerna Àndra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.HÀr belyses de förutsÀttningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krÀvs för att gemensam handling mellan egoister kan ingÄs, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Egoistiska, eller sjÀlvintresserade, konkurrerande aktörer gör lÄngsiktiga nyttovinster pÄ att samarbeta.Som exempel anvÀnds tvÄ imaginÀra vinstdrivande företag pÄ en konkurrensutsatt marknad.
Hur pÄverkar styrelsen och ersÀttningsutskottet nivÄn och strukturen pÄ VD:s ersÀttning? : En studie av svenska börsnoterade bolag
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
Familjemedlemmars upplevelser i samband med cancer hos barn
Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika sÀtt.
En kvantitativ undersökning av Tobins q pÄ Stockholmsbörsen
Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning av slumpmÀssigt valda bolag pÄ Stockholmsbörsen se om det gÄr att finna en ett mönster mellan avkastningen och nivÄn pÄ företagens q- vÀrde. UtifrÄn problemformuleringen har en undersökning gjorts pÄ en urvalspopulation som innefattar 50 observatoner per Är under 1993- 2003. Materialet analyserades sedan statistiskt och slutsatsen Àr att undersökningen kan visa att det inte finns nÄgot statisitiskt sÀkerhetsstÀllt samband mellan Tobins q och avkastning, under undersökningsperioden. Analyserna har utförts pÄ hela perioden om 11 Är , men Àven sambandet mÄnad för mÄnad har undersökts för att försÀkra att det inte finns nÄgra mÄnatliga anomalier..
Bankers förÀndring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande
Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.
eProcurement pÄ SAS
Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vÀnda sig till flygbranschen. SAS ser dock ett behov att Àven göra inköp av indirekt material via nÄgon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att pÄ sÄ sÀtt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lÀmpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjÀlp av de marknadsplatser som redan finns pÄ den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte Àr att ta fram lÀmpliga alternativ pÄ marknadsplatser för inköp av indirekt material Ät SAS. Det första delsyftet Àr att pÄvisa vilka e-procurementlösningar som Àr bÀst lÀmpade för inköp av olika typer av produkter och tjÀnster.
"Vad var det som hÀnde?" : -En studie om pedagogers professionella förhÄllningssÀtt i barns konflikter.
Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.
Behandling av företagsandelar vid bodelning i anledning av Àktenskapsskillnad : SÀrskilt om lagvalsfrÄgan
Familjejurister stÀlls idag ofta inför komplicerade fall som leder till Àn mer komplicerade bedömningar nÀr det gÀller ÀktenskapsmÄl av internationell karaktÀr. Globaliseringen tar för var dag mer fart och mÄnga vÀljer att flytta över nationsgrÀnserna dÀr det hÀnder att relationer och Àktenskap ingÄs. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir Àven vanligare. För att kunna behÀrska internationella familjefrÄgor mÄste kunskap om svensk och utlÀndsk internationell privat- och processrÀtt finnas. Det Àr sÀllan sÀkert vilket lands lag som Àr bÀst och som gÄr att Äberopa.
Vilka faktorer pÄverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?
De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om vÀrlden pÄ senare Är har lett till att efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster har ökat. En konsekvens av detta Àr att Àgare och finansiÀrer i högre grad krÀver mer kontrollering och dÀrmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat mÄnga forskare som har undersökt vilka faktorer som pÄverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrÄgan av konsulttjÀnster blivit ett vÀl studerat omrÄde för att visa pÄ dess samband med revisionsarvodets storlek. UtifrÄn detta samt avsaknaden av forskning pÄ mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.UtgÄngspunkten har varit tidigare forskning inom omrÄdet och utifrÄn dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utstrÀckning pÄverkar revisionsarvodets storlek.
Barnhem i Halmstad
Uppsatsen Ă€r en komparativ studie av tvĂ„ barnhem i Halmstad, Ăstra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: Hur och varför tillkom Ăstra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna Ă„t mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur sĂ„g verksamheterna i Halmstad ut i förhĂ„llande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet Ă€r att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen Ă€r avgrĂ€nsad till Ă„ren 1940 ? 1950.