Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 29 av 172
Riskhantering och legitimering i icke revisionspliktiga aktiebolag
SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.
Upplevd arbetssituation hos tandhygienister inom folktandvÄrd och privat tandvÄrd : en jÀmförande studie
Syftet med studien var att jÀmföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvÄrden med tandhygienister inom den privata tandvÄrden. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrÄgades att delta i studien. EnkÀten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens pÄ 48% (n=151). Inom folktandvÄrden svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvÄrden svarade 35% (n=50). EnkÀtfrÄgorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hÀlsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrÄgor om Älder, kön, anstÀllningsform och arbetstid.
BerÀttelsen om bloggen : en analys av bloggens framstÀllning i media
Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrÄn upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mÀngd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnÀmns. Lite jÀmförande textanalys av ledartexter och bloggtexter fÄr jag ocksÄ plats med..
Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning
EGârĂ€ttens fjĂ€rde direktiv tillĂ„ter att vissa mindre bolag undantas frĂ„n
revisionsplikten. De enskilda medlemslÀnderna fÄr sjÀlva avgöra huruvida
revisionsplikten för smÄ bolag skall tillÀmpas. Inom EU Àr det bara en
minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Idag
förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smÄ
aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte Àr att sÀkerstÀlla
trovÀrdigheten i den information som företagen presenterar.
Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning
EG?rÀttens fjÀrde direktiv tillÄter att vissa mindre bolag undantas frÄn revisionsplikten. De enskilda medlemslÀnderna fÄr sjÀlva avgöra huruvida revisionsplikten för smÄ bolag skall tillÀmpas. Inom EU Àr det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas.
Det nya grÀnsvÀrdet : konsekvenser för K-2 bolagen
Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.
NÀr det privata blir offentligt : En kvalitativ studie om hur privatliv framstÀlls i tvÄ kÀnda bloggar
I bloggar hittar vi mÀngder av personlig information som berör bÄde blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den hÀr studien avser att öka förstÄelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framstÀlls i tvÄ kÀnda personers bloggar. Studien baseras pÄ tvÄ bloggar skrivna av offentliga, kÀnda personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han Àr en kÀnd medieentreprenör och skribent, hon Àr en folkkÀr artist och sÄngerska frÄn en teaterfamilj. Dessa bloggare Àr redan kÀnda av allmÀnheten, nÄgot som gör att grÀnsen för vad som Àr privat och offentlig information blir vÀldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i tvÄ steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka Àmnen som tas upp i bloggarna.
VÀrdemaximering vid exit: En studie av av hur venture capital-bolags exit via trade sale pÄverkas av produktlansering i portföljföretag.
Venture capital-bolag tjÀnar sina pengar genom att investera i företags tidiga utvecklingsskeden, för att senare sÀlja sin del för en större summa Àn de investerade. Detta gör att tillfÀllet dÄ venture capital-bolaget sÀljer Àr vÀldigt kritiskt för hur mycket de skall tjÀna pÄ sin investering. I detta skede spelar sjÀlvklart en mÀngd faktorer in pÄ vilket pris som erhÄlls. Enligt samtal med flera venture capital-bolag har vi identifierat en faktor som verkar ge extra stora problem; huruvida de skulle genomföra en produktlansering av företagets produkt före de sÀljer eller om venture capital-bolaget skulle vÀnta med lanseringen och sÀlja först. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur venture capital-bolags exit via trade sale pÄverkas av produktlansering i portföljföretag och dÀrigenom ge svar pÄ om venture capital företag ska göra exit före eller efter att portföljföretagets produkt lanserats.
Uppköp = UppgÄng? - Svenska aktiemarknadens reaktion vid nyhet om förvÀrv
Undersökningens syfte Àr att studera en förvÀrvsnyhets direkta pÄverkan pÄ förvÀrvarens aktiekurs. Bolag som genomfört förvÀrv under perioderna 1994-97 och 2006 undersöktes. Dagen för offentliggörande av förvÀrv benÀmns T0. Kursdata insamlades för alla dagar i intervallet T-10? T10.
ArbetsinnehÄll och yrkesroller inom apoteksmarknaden efter omreglering
1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgÄng till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den hÀr studien Àr att studera pÄ vilket sÀtt styrformer pÄ apoteket har förÀndrats efter omregleringen, bÄde inom de statligt och privat Àgda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har pÄverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehÄll jÀmfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.
Redovisning av optionsprogram
Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta Àr att lönesÀttningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstÄtt. Redovisningen inom omrÄdet har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation pÄ omrÄdet behövs för att redovisningen skall upprÀtthÄlla sin trovÀrdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. UtifrÄn detta torde dÀrför dessa tas upp som en kostnad i Ärsredovisningen för att ge en mer rÀttvisande bild av företagets ekonomiska stÀllning.
Svensk kod för bolagsstyrning : Vilka konsekvenser innebÀr koden för smÄ börsnoterade företag?
Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.
Nedskrivning av koncernmÀssig goodwill under global finansiell kris
Inledning: Sedan i januari 2005 Àr alla bolag som Àr noterade pÄ börsen inom EU skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning i linje med IFRS. KoncernmÀssig goodwill skall inte lÀngre avskrivas enligt plan utan istÀllet bör en nedskrivningsprövning utföras varje Är enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lÄgkonjunktur vi befinner oss i idag, Àr en effekt av en tidigare vÀrldsomspÀnnande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser frÀmst pÄ kapitalmarknaden i USA. PÄ grund av USA:s ledande position inom mÄnga omrÄden har detta satt djupa spÄr i hela omvÀrlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning gjorde vi ett antagande att frÄgan om en eventuell nedskrivning av koncernmÀssig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmÀssig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: VÄrt slutliga urval blev 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.
IAS 40 : FörÀndringar i företags redovisning samt eget kapital sedan införandet av IAS 40
FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.
Arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda : Hur skiljer det sig i privat och offentlig sektor?
I dagslÀget finns det inget enhetligt regelverk gÀllande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frÄgestÀllningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjÀlp av lagar, rÀttspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen Àr rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gÀllande drogtester saknas. Fem rÀttsfall berör den privata sektorn och tvÄ rÀttsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvÀgning mellan arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda och arbetstagarens rÀtt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rÀtt att drogtesta sina anstÀllda med hjÀlp av arbetsledningsrÀtten.