ProblemEfter det senaste decenniets framträdande av ett alltmer CSR- uppmärksamt samhälle har företag i en större utsträckning aktivt börjat arbeta och integrera CSR i sina verksamheter. Ny forskning visar på att CSR kan ha en påverkan på ett företags börsvärde. (www.newsdesk.se) Det finns dock inga klara bevis på hur CSR åtaganden påverkar mindre bolag såsom de listade på OMX small cap. Att detta inte är påvisat vetenskapligt kan vara en av flera orsaker till att det fortfarande finns en skepticism mot att implementera CSR i mindre bolag. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett ekonomiskt mervärde för bolag på OMX small cap att implementera CSR i sin verksamhet.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

Titel: Årsredovisningspraxis i små och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: årsredovisningspraxis, små och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara årsredovisningspraxis ismå och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen är abduktiv, där teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien är inledningsvis av deskriptiv karaktär, men övergår efterhand i en explanativ fas, då praxis förklaras med de faktorer som påverkar denna i små och medelstor, privatägda aktiebolag. Undersäkningen är indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags årsredovisningar, en studie av litteratur om påverkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer från olika edovisnings-byråer för att få en inblick i revisorernas påverkan på praxis, där studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av våra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gällande årsredovisningens utformning och innehåll i små och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen använder framförallt kostnadsslagsindelad resultaträkning? Den information som presenteras innefattar ej mer än vad lagen försekriver? Förvaltningsberättelsen är i de flesta fallen intetsägande.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats:I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett aktuellt ämne som många studier grundas på. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansräkningar ökat exponentiellt. Varför är det på det här sättet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: Vårt syfte är att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda på vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens ägare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vårt syfte kommer denna rapport undersöka hälsovårdsbolag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De år som kommer behandlas är från de nya reglerna trädde i kraft fram till den senast publicerade årsredovisningen (2005 - 2013).

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Traditionella styrmetoder har under en längre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mäta prestationer inom såväl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet är en metod som vuxit fram och som till skillnad från den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till långsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för näringslivet men har även börjat användas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv påverkan på styrningen inom kommunal verksamhet råder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats är därför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bättre förståelse för hur införandet av det balanserade styrkortet påverkat styrningen i kommunal verksamhet.

This paper intends to examine the knowledge challenges in small IT companies which is going through rapid growth. The movement of information and knowledge is a social and very complex process. The challenge for technology is the social as information and knowledge requires. To believe blindly that technology will solve the problem is what many people think. In order to understand how technology can support information and knowledge management one needs to understand what information and knowledge is.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.

Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling.Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Människan har, oavsett ålder, rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rätt till privat- och familjeliv kommer även till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, däribland rätten till integritet. Integritet är ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men även den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestämmelser, men skyddet för den psykiska integriteten är mer sporadiskt.