Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 21 av 172
Företagsformer för lantbruksföretag - för- och nackdelar :
SAMMANFATTNING
Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. DÄ det finns ett antal olika regler, sÄvÀl skatterÀttsliga som civilrÀttsliga som gÀller för olika slags företagsformer sÄ Àr det viktigt att ha rÀtt slags företagsform.
De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag Àr enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frÄgestÀllningar som jag har i arbetet Àr: Vilket Àr bÀsta företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir pÄ uttaget vid olika företagsformer.
Det kan konstateras att skattemÀssigt sÄ har man i stor utstrÀckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att Àgare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra rÀntefördelning som innebÀr ett slags rÀnta pÄ deras egna kapital.
En kartlÀggning av sjukgymnasters val av metod vid anterior skulderledsinstabilitet
Anterior skulderledsinstabilitet definieras utifrÄn riktning, karaktÀr, uppkomstmekanism, upplevelse och grad av instabilitet. Flertalet undersöknings- och behandlingsmetoder med varierande evidensnivÄ finns att tillgÄ. Syfte: KartlÀgga sjukgymnasters val av metoder gÀllande undersökning och behandling vid anterior skulderledsinstabilitet för patienter i Äldern 15-35 Är samt skÀl till vald behandling. Metod: En webbenkÀt skickades till 178 sjukgymnaster inom primÀrvÄrd och privat, verksamma i Norr och Söder. Resultat: De frÀmst tillÀmpade undersökningsmetoderna var apprehension test (89 %) och test av translation (87 %).
Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandes instÀllning till social rekrytering
Titel: Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinstÀllning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka arbetssökandes instÀllning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups sÀljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: VÄr undersökning visar att arbetssökande har begrÀnsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande anvÀnder sig i stort sett enbart av Facebook pÄ grund av att de inte har nÄgotbehov av eller kunskap om att anvÀnda övriga sociala medier.
Behövs aktiekapitalkravet? : En studie om aktiekapitalkravets betydelse för privata aktiebolag.
Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. Ă
r 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frÀmjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MÄnga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hÄllit fast vid traditionen att alla aktiebolag mÄste ha ett baskapital. Incitamentet till en förÀndring i Sverige har varit att underlÀtta för aktiebolagsbildning sÄ att fler företagare fÄr möjlighet och rÄd att starta bolag av denna form.
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?
Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Ăven de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.
Kommunal effektivitet - En jÀmförande studie mellan bolag och förvaltning
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och jÀmföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktÀriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad pÄ en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ de utvalda studieobjekten KÀrnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen pÄ intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa Àr för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen Àr att det endast gÄr att identifiera enstaka skillnader vad gÀller effektiviteten.
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
Riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden,en studie om periodiseringsanomalin
I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhÄlla riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mÄtt som baseras pÄ graden av periodiseringars storlek. Detta dÄ tidigare forskning visar pÄ att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan pÄ bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvÀrderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettÄrig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehÄllande bolag med en lÄg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehÄllande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de tvÄ portföljerna, testas huruvida det gÄr att erhÄlla riskjusterad överavkastning genom anvÀndandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder pÄ att strategin Àr framgÄngsrik betrÀffande identifiering av förvÀntat köpstarka aktier, men att den dÀremot misslyckas med att sÀrskilja svaga aktier..
Intellektuellt kapital hos svenska noterade bolag : en studie inom lÀkemedelsbranschen
UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.
Kompetensutveckling : Utveckling genom tillÀmpning
Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.
HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder mot arbetsrelaterad stress: en studie av stressorer inom arbetets organisation
Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.
Bedömning i förskolan : En kvalitativ studie om sex förskollÀrares uppfattningar gÀllande att dokumentera barn i förskolan
Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.
Joint Ventures och Internationell PrivatrÀtt
Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.
Private Equity : Portföljbolagsstudie
Private equity-investeringar innebÀr kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Detta kan indelas beroende pÄ tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benÀmns: affÀrsÀnglar, venture capital och buyout. Det finns en allmÀn uppfattning att dessa bolag agerar som affÀrspirater, vilka suger ut tillgÄngarna i företag för att sedan sÀlja av det utan att tÀnka pÄ konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför vÀrde och pÄ vilket sÀtt detta sker. PÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs dÀrför denna uppsats.