Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och Prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa Prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Sjukvården har sedan slutet av åttiotalet varit satt under en konstant press för att sänka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vårdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur läkaren, som är vårdens viktigaste aktör, ser på den ?nya? sjukvården.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga källan som finns att tillgå, läkarna själva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur läkaren ser på sitt arbete och sin roll i sjukvården.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas Prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras Prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

Syftet med arbetet är att analysera utformningen av planlösningarna i prefabricerade småhus. Resultatet ska kunna utnyttjas som underlag vid planlösningsutformning och möjliggöra planlösningar med färre kundändringar.  Metoder som används är litteraturstudier, intervjuer och en fallstudie. Fallstudien är gjord med material från företaget Anebyhus som tillverkar prefabricerade småhus. Ur en av deras kataloger valdes tre olika hus med snarlika förutsättningar.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, Prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

SammanfattningVilka Prioriteringar gör redovisningsstudenter vid val av arbetsgivare och vet de personalansvariga vad studenter anser är viktigt? Inom de närmsta åren kommer samhället att undergå ett stort generationsskifte, p.g.a. att en stor grupp människor uppnår pensionsålder ? ett faktum som ställer höga krav på arbetsgivarnas förmåga att lyckas marknadsföra sin arbetsplats som attraktiv för att i framtiden kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Samtidigt kommer allt fler högutbildade människor att förenas med arbetslivet under de kommande åren, vilket kan ses som en anledning till att högskolestudenter ställer höga krav på sin blivande arbetsgivare. Genom användningen av tidigare studier prövar vi om redovisningsstudenterna har samma preferenser som andra studenter när de kommer till att välja arbetsgivare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring Prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra Prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

Bakgrund: Strategier för att upprätta ett system för finansiering av särläkemedel, d.v.s. läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar, pågår. Målet är att individer med störst behov ska prioriteras utan att resurser till större individgrupper minskas. Problem föreligger dock vid fördelning av resurserna, då dessa redan är begränsade, och att särläkemedel medför mycket höga kostnader. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att redovisa hur olika intressenter i Sverige bedömer i vilken omfattning särläkemedel skall användas, vem som skall bära kostnaderna, och hur Prioriteringar bör göras för att skapa ett ekonomiskt utrymme för deras användning.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares Prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss.

Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och Prioriteringar på en arbetsplats 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet. Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.BakgrundAtt arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete är ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förväntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.