Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne.

Bakgrund: Sepsis är kroppens svar på en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svår att upptäcka i tid då symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte får behandling i tid är dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstånd, utföra åtgärder, utvärdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rätt vårdnivå. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande är viktigt får sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsäkert och för patientens bästa.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?Svår sepsis på IVA inom 24t?.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie där de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?Svår sepsis på IVA inom 24 t? under åren 2007-2014.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) Speciallärarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö Högskola Problemområde Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.

Bakgrund : Elever i grundskolan bedöms och betygssätts och enligt gällande läroplan (Utbildningsdepartementet, 1998) ska de själva få delta aktivt i alla delar av kunskapsbedömningen, dock ej i de delar som rör lärarens myndighetsutövning. Av särskilt intresse för den här studien var elevens förmåga till självbedömning. Syfte : Syftet med studien var att undersöka elevers självbedömnings- kompetens i ämnet matematik. Metod och material : Termins- och slutbetyg i matematik samt resultat från nationellt ämnesprov samlades in från 190 elever i skolår 9 vid tre skolor. Eleverna besvarade en självbedömningsmall, en enkät och en diagnos bestående av matematikuppgifter.Analys : Databehandlingen var i huvudsak deskriptiv och visade resultat i procent och antal i tabeller och diagram.

Syfte: Att undersöka vilken ansträngningsgrad och spelupplevelse en grupp flickor respektive pojkar i åldrarna 13-16 år hade vid 15 minuters spelande på Nintendo Wii Sports boxning samt att göra en jämförelse mellan könen. Syftet var även att undersöka om det förekom ett samband mellan spelupplevelse och ansträngningsgrad.Metod: Ansträngningsgraden mättes med pulsklocka och skattning på Borg Ratings of Perceived Exertion (RPE). Spelupplevelsen mättes med en 1-5 skala. Tjugo friska försökspersoner (10 flickor och 10 pojkar) deltog i studien.Resultat: Den genomsnittliga pulsen för flickor var 117,2 slag/min (SD 17,7) och för pojkar 132,3 slag/min (SD 22,9). Flickorna skattade 13,9 på Borg?s RPE-skala (SD 1,1) och pojkarna skattade 13,4 (SD 2,4).

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att studera rutinerna för preoperativ Emlabehandling på barn. Pilotstudien inriktar sig specifikt på att undersöka om tiden mellan borttagande av EMLA-behandling och venpunktionen påverkar antalet försök som krävs för att etablera perifer venkateter på barn inför operation.Metod: Patienterna kvasirandomiserades till två grupper. Totalt 73 barn deltog i studien. Åtta barn exkluderades då de inte utsattes för några försök för att etablera perifer venkateter. Således inkluderades 65 barn i pilotstudien.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..

Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära.

Som examensarbete har vår grupp valt att presentera en lösning på ett problem som malmgruvor i allmänhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte någon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersätta eller komplettera befintliga upphängningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mänskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fästpunkter görs, eller i att fästpunkterna inte uppfyller ställda hållfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hål för fästanordningen måste återkallas till gruvorten.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsiktenär att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hurelever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjudain elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är attundersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan ochlärande främjas.