Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Denna magisteruppsats utreder den mervärdesskatterättsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen är således att hitta den mervärdesskatterättsliga gränsdragningen mellan tillhandhållande av varor och tillhandahållande av tjänster. För att finna denna gränsdragning har jag tittat på gällande lagstiftning, rättspraxis och de principer som gäller för mervärdesskatt. Grunden för analysen är det sjätte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hänvisningar till den svenska lagen att göras.Problemet med monteringsleveranser uppstår vid fastställandet av platsen för tillhandahållandet och beskattningskonsekvenserna som följer därav. Platsen för tillhandhållandet beror i monteringsleveransfallet på om detta sammankopplade tillhandahållande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahållande av vara eller tillhandahållande av tjänst.

Denna uppsats redogör för betydelsen av och problematiken kring stödbrev i avtalsförhållanden. Framförallt sätts stödbrev in i kontexten moderbolag ? dotterbolag. Syftet är att kunna peka på generella riktlinjer vid bedömningen av en sådan rättshandling. Denna uppsats behandlar därför i vilka situationer och på vilka sätt stödbrev blir att anse såsom bindande utfästelser.

I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behålla hela sin rekryteringsprocess internt istället för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgått från en tolkande ansats och har därför använt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. Utifrån vår analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kärnkompetens. Eftersom Nimetön är ett kunskapsföretag är det dock troligt att rekryteringen är nära kopplad till human kapitalet, som är företagets kärnkompetens. Därmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behålla rekryteringen internt.

Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

En upprörd patient sitter i väntrummet på en akutmottagning. Patienten har väntat på vård i flera timmar och äntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig på att följa med. Tyvärr utropar sjuksköterskan någon annans namn och den väntande patienten frågar undrande: ?Ursäkta, när är det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen på akutmottagningen som orsakar att patienten får vänta onödigt länge.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.