Syftet med uppsatsen är att klargöra vad som kan utläsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen är rättsvetenskaplig och utgår från rättsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. Genomgående i rättsfallen kan det utläsas att koncentration ska ligga på arbetstagarens arbetsförmåga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren är skyldig att upprätta, ska ligga till grund för en prövning av vilka åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet.

Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv.

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning förkostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund avregelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analyseravilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål omskatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnaderi förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister infördomstol.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta på metoderna för avtalstolkning och se i vad mån de skiljer sig åt mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns många olika sätt att tolka avtal på men utgångspunkten är alltid en gemensam partsavsikt som i båda förhållandena är svår att finna, och som nästa steg en tolkning baserad på lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som också har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden är betydande och en av de klaraste skillnaderna är kravet på tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhållanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

SammanfattningDet här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarspråk om teknisk information.Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov. I mitt arbete har jag använt mig av principer för att skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde..

Uppsatsen behandlar officialprincipen och åberopsbördan i skatteprocessen i förvaltningsdomstol. Syftet med uppsatsen är att utröna hur officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen de lege lata samt resonera om hur officialprincipen och åberopsbördan bör tillämpas i skatteprocessen de lege ferenda. De frågeställningar jag använt är: Hur tillämpas officialprincipen i skatteprocessen? Finns det någon åberopsbörda i skatteprocessen? Hur tillämpas den i så fall? Hur bör officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen? Genom den utredning jag gjort anser jag att jag har visat att uppfattningen om hur och om officialprincipen och åberopsbördan ska tillämpas i skatteprocessen är oklar. Jag anser att klarhet måste bringas eftersom rättssäkerhet och grundläggande principer om förutsebarhet och legalitet annars riskeras.

Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt.

En omdiskuterad fråga inom upphandlingsvärlden har på senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan ställa krav på verksamhetsövergång. Ett sådant krav innebär att myndigheten kräver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rättsföljder, oavsett om 6 b § LAS är tillämplig eller inte. De rättsföljder som 6 b § LAS ger upphov till är att arbetstagare hos den nuvarande leverantören går över till den nya leverantören med samma villkor, att övergången inte är en giltig grund för uppsägning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig på ett EU-direktiv, det så kallade överlåtelsedirektivet. För att kunna ställa ett sådant krav måste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hänsyn, och de upphandlingsrättsliga principerna.