Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnÀt runt om i vÀrlden. ElnÀten Àr ofta inte tillrÀckligt dimensionerade pÄ platser dÀr vindkraftutbyggnad Àr lÀmplig vilket leder till ett behov av nÀtförstÀrkning. FörstÀrkning sker konventionellt genom att övergÄ till en högre spÀnning, nÄgot som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat dÀrför har en filosofi med beteckningen smarta elnÀt uppstÄtt, som handlar om hur elnÀtsystemet ska se ut nÀr det Àr mer anpassat till de nya energikÀllornas karaktÀr och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det dÄ handla om att i högre grad Àn idag reglera produktionen och understödja nÀtet, t.ex.

Journalistiken övergÄr allt mer frÄn analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den Àr och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill sÀga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehÄllsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehÄllsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning frÄn start till nedlÀggning gjorts, dÄ tidningen vid studiens genomförande skulle lÀggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnÀmns i uppsatsen Àr: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung VÀnster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen fÄ tillgÄng till organisationens material och dokument och att fÄ tillrÀckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den hÀr uppsatsen visar att fÄ politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer sÄsom BestÀllar- utförarmodellen (BUM), frÀmst för att sÀnka kostnader och uppnÄ effektivitet. BUM Àr en av de principer som frÀmst fÄtt fotfÀste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis HÀlso- och sjukvÄrden. NÀr modellen infördes i Region SkÄne var det viktigaste mÄlet var att skilja pÄ bestÀllare och utförare för att uppnÄ en effektivare styrning av HÀlso- och sjukvÄrden. BestÀllarnas uppgift blev att formulera mÄlen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mÄl. En effektivare bestÀllarstyrning uppnÄs enligt styrmodellen genom kontrakt, dÀr avtal skrivs mellan parterna angÄende om produktion och kostnader och genom budgetering.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

I Sverige pÄgÄr en process dÀr allt fler mÀnniskor betraktar sig som icke-religiösa och vÀljer att lÀmna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhÀllsutveckling Àr det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrÄgas i framtiden. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilka gestaltningsprinciper som Àr viktiga för dessa platser och hur dessa principer pÄverkar önskvÀrd karaktÀr. KyrkogÄrden har traditionellt stÄtt för vÀrden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa vÀrden Àr betydande för mÀnniskan inte minst dÄ hon bearbetar en förlust eller traumatisk hÀndelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja mÀnniskan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

År 2007 stod klimatförĂ€ndringar och miljöproblem i fokus i media. Forskare frĂ„n skilda Ă€mnesomrĂ„den gick ut med budskapet att vi mĂ„ste se över vĂ„ra vanor och konsumtionsmönster. Enligt konsumentverket stĂ„r produktion och transport av mat för nĂ€stan en tredjedel av vĂ„ra klimatpĂ„verkande utslĂ€pp och en stor del dĂ€rutav utgörs av vĂ„ra hemtransporter av maten. För att konsumenter ska kunna vĂ€lja livsmedel medvetna om hur livsmedlet pĂ„verkar klimatet har klimatmĂ€rkning börjat utvecklas. Flera lĂ€nder, t.ex.

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka möjligheten att effektivisera det svenska rÀttsvÀsendet med hjÀlp av ett plea bargain-liknande institut. Plea bargain skulle medföra kortare processer vid brottmÄl vilket i sin tur medför ett billigare rÀttssystem och mindre tryck pÄ domstolarna. Kostnaden för en sÄdan vinning kan vara minskad rÀttssÀkerhet och konflikter med gÀllande rÀtt och allmÀnna principer. .

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Uppsatsen redogör för den rÀttsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare sÄ belyses förfarandena i de rÀttsregler och principer fastlagda till skydd för rÀttsÀkerheten pÄ omrÄdet. Inom ramen för uppsatsen har tvÄ undersökningar företagits för tvÄ skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Bakgrund: FasthÄllning av barn anvÀnds vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vÄrdnadshavares upplevelse av situationen Àr ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthÄllningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvÄrdnadsplikt Àr tvÄ utgÄngspunkter i fasthÄllning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthÄllning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vÄrd.

NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng. Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvÀndigt för regeringen att trÀda in med kraftiga ÄtgÀrder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spÄras till den avreglering som genomfördes 1985 dÄ taket pÄ bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling Àr i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som hÄller pÄ att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier stÀlls mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

Syftet med uppsatsen Àr att pröva om Jominis principer om militÀrteori har nÄgon inverkan pÄ dagens slagfÀlt, genom att de pÄverkar amerikanska doktriner, och dÀrmed strategiskt och operativt tÀnkande. Dagens högteknologiska stridsfÀlt Àr betydligt mer komplext och bestÄr av fler dimensioner, Àn det fanns nÀr Jomini verkade. Det blir dÄ viktigt att förstÄ de klassiska strategiska tankegÄngarna som ligger till grund för de operativa men Àven taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft pÄverkan pÄ de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt dÄ vÀst europeiska, Àven svenska, doktriner frÀmst anses vara pÄverkade utav Clausewitz och dennes syn pÄ krig. Inte minst dÄ svensk militÀr personal interagerar med amerikansk militÀr personal pÄ den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjÀnstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande pÄverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förstÄelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tÀnkande, och hur Jomini har pÄverkat utformningen av dem.