Sökresultat:
957 Uppsatser om Principer för handlingsbarhet - Sida 63 av 64
FriÄr: en paus frÄn förvÀrvsarbetet
FriÄret gick i korthet ut pÄ att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet frÄn arbetet under 3-12 mÄnader och dÀrmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes stÀlle. Den allra första försöksverksamheten med friÄr i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och Är 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friÄret i hela landet. Efter regeringsskiftet Är 2006 beslutades det dock att friÄret frÄn och med den första januari 2007 skulle avskaffas. MÀnniskan Àr att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar mÄste fördelas pÄ de olika arbetsomrÄden, samt till vila och rekreation.
Principer för vattenburna vÀrmesystem. Konstant och variabelt flöde.
Byggbranschen stĂ€lls inför stora prövningar med högt satta mĂ„l inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pĂ„verkan pĂ„ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsĂ€ttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssĂ€ttet (FemenĂas, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pĂ„ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksĂ„ ett stort behov av god förvaltning av vĂ„ra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vĂ€ldigt lĂ„ngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Ă„r 2020 Ă€r redan byggda (MiljövĂ„rdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpĂ„verkan (Byggsektorns kretsloppsrĂ„d, 2001), vilket stĂ€ller höga krav pĂ„ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Ă€r att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hĂ„llbar utveckling, men ocksĂ„ den eventuella problematik som rĂ„der med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.
Skatteincitamenten för pensionssparande : Utmaningar i en global ekonomi
SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.
Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens
I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.
Psykisk ohÀlsa - ett brukarperspektiv pÄ nÀrstÄendes delaktighet inom vÄrd, behandling och övriga insatser
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.
KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Ăstersund
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Riksintresse för kulturmiljö - En frÄga om existens
I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i
Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under
mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och
samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och
estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns
konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att
kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt
hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa
vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra.
Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan
finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven
att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens
riksintressen.
SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina
granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag
etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya
transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda
spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett
lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit
att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen
pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader.
Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp
en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr
intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det,
framförallt ur en regional synpunkt.
Ăgarskifte i familjeföretag : FörsĂ€ljning till marknadspris via intern aktieöverlĂ„telse
Sverige riskerar att under de nÀrmaste Ären förlora cirka 90 000 företag pÄ grund av dÄliga förberedelser inför Àgarnas pensionsavgÄngar. För att sÀkerstÀlla företagets fortlevnad efter Àgarens frÄntrÀde bör ett planerat Àgarskifte genomföras. Finns ingen lÀmplig eftertrÀdare inom familjen kan en extern försÀljning komma att bli aktuell. För att genomföra Àgarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgÄ. Den hÀr uppsatsen behandlar Àgarskifte genom en intern aktieöverlÄtelse.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000
nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna
expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör
i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras?
Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark
misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet
till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som
övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Lagstiftning eller rekommendation : - börsbolags upplevelse av SOX hÄrda hand kontra kodens mjuka fingervisning
Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler sÄsom Enron och Worldcom i USA och Àr en mycket stor hÀndelse inom redovisningsvÀrlden. Felaktigheter och bedrÀgerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och dÀrmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som stÀller mycket hÄrdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. MÄnga amerikanska företag Àger dotterbolag utomlands och det finns mÄnga utlÀndska företag som Àr börsnoterade i USA. PÄ sÄ vis blir SOX:s effekter grÀnsöverskridande.
ErsÀttning för framtida inkomstbortfall vid personskador gÀllande barn och ungdomar
ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.
God tro. En frÄga om riskfördelning vid villfarelser och misstag
ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.