Den ökade tillgÄngen till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgÄng till olika typer av information. Samtidigt ökar omsÀttningen hos den svenska detaljhandeln, bÄde i butiker och för den svenska e-handeln. DÀrför stÀlls det högre krav pÄ webbtexter, sÄ att alla kan förstÄ dem.Den hÀr studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas pÄ Elgigantens svenska webbplats. PÄ uppdrag Ät Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback pÄ vad som Àr positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbÀttras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred mÄlgrupp.Begrepp hÀmtade frÄn informationsdesign, klarsprÄk och anvÀndbarhet pÄ webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har anvÀnts i den hÀr studien.

Uppsatsens syfte Àr att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrÄn Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till smÄ och medelstora företag dÄ det stÀller mindre krav pÄ dokumentation och resurser, jÀmfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall pÄ kvalitet. Den metod som valts Àr teoriprövande fallstudie dÀr de teorier som vi prövar dÀrför Àr en del av metoden vi anvÀnder oss av.Niklas Luhmann (1927 ? 1998) var utbildad jurist men studerade Àven sociologi, vilket han Àven doktorerade i, bland annat pÄ Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmÀn social systemteori som innebÀr att den gör ansprÄk pÄ att behandla ett allomfattande system dÀr det finns generella delar och principer som Àr likadana för alla system.

Syftet med undersökningen Àr att öka kunskapen om leankonceptet och undersöka upplevelser av ett genomfört leanarbete inom hÀlso- och sjukvÄrd. FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Varför anvÀnds leankonceptet pÄ SkÄnes Universitetssjukhus och hur tillÀmpas leankonceptet vid universitetssjukhuset? Hur beskriver medarbetarna pÄ en vÄrdavdelning att de upplever resultatet med att arbeta enligt leankonceptet?Undersökningen har en kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen bestÄr av sjuksköterskor,undersköterskor och personer med dels ledningsansvar, dels arbetar med support i frÄgor som rör lean. Med hjÀlp av sju semistrukturerade intervjuer erhÄlls en förstÄelse för de olikayrkesgruppernas tankar och uppfattningar nÀr det gÀller hur deras arbete pÄverkas av attarbetet vid vÄrdavdelningen organiseras efter vÀrderingar, principer och verktyg knutna tilldet modifierade leankonceptet Lean Health Care.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjÀrtid 1897-1925, behandlade de mÄl, motiv och vÀrderingar som lÄg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhÄllanden och ekonomiska förutsÀttningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade ocksÄ Svenska Mongolmissionens verksamhet frÄn ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. UtgÄngspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 Àr att belysa förutsÀttningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnÄ. Studien behandlar ocksÄ den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgÄngsrika Àn andra. Studien belyser ocksÄ pÄ vilket sÀtt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att pÄverkas av inbördeskriget i Kina, svÄra nödÄr och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehÄllstillstÄnd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhÄllande gentemot ansvariga myndigheter. De Àr helt utlÀmnade att förlita sig pÄ att Àrendet utreds pÄ ett rÀttssÀkert och effektivt sÀtt i enlighet med gÀllande rÀtt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rÀttigheter för att fÄ stanna kvar i landet. Det stÀlls stora krav pÄ utlÀnningslagstiftningen och pÄ de myndigheter som har att tillÀmpa den i sin verksamhet. De höga kraven Àr viktiga i hanteringen av utlÀnningsÀrenden, vilket bÄde handlar om att iaktta grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

De senaste Ären har vikten av en trovÀrdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité sÀkerstÀlls genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyrÄer. Intresset av revisionen Àr olika och sÄledes finns olika syn pÄ syftet med revisionen och vad den bör innehÄlla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vÄr undersökning Àr att förklara ?hög? revisionskvalité utifrÄn revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har anvÀnts och utifrÄn teorin har sex hypoteser skapats.

Denna rapport analyserar flera aspekter kring avstÄndsmÀtning med optisk triangulering, speciellt dÄ ljuskÀllan ger en relativt bred ljusstrÄle. Vid optisk triangulering mÀts avstÄndet genom att belysa scenen med ljusstrÄlar som bildar ljusflÀckar dÀr de trÀffar. Genom att betrakta scenen med en CCD-kamera förskjuten ifrÄn ljuskÀllan gÄr det att berÀkna avstÄndet till dessa ljusflÀckar. Huvudsyftet Àr att undersöka möjligheterna att bygga en billig och robust avstÄndsmÀtare som skall kunna anvÀndas utomhus pÄ en mobil robotplatform. GrundlÀggande principer sÄvÀl som teoretiska modeller beskrivs och analyseras.

MilitÀr doktrinutveckling har beskrivits som en process dÀr kunskap och beprövad erfarenhet omsÀtts i principer för anvÀndandet av militÀra medel. MilitÀrteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militÀra doktriner och dess pÄverkan pÄ utvecklingen av doktriner Àr dÀrför viktig. Förra Äret, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militÀrstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, sÄvÀl direkt som indirekt, har haft stor influens pÄ doktrinen.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Kliniska beslut i omvÄrdnad Àr mÄnga och svÄra. MÄnga sjuksköterskor kÀnner osÀkerhet i sin förmÄga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vÄrd och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett sÄ har Àven kraven pÄ vÄrdpersonal förÀndrats, större strÀvan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strÀvan efter minskade vÄrdtider. Detta gör att dagens vÄrdpersonal mÄste ha en större förmÄga till kritiskt tÀnkande.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.