Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordÄden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt Är senare.Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgÄr av den ryska sÀkerhetsdoktrinen frÄn 2000 samt terroristlagen frÄn 1998. UndersökningensförhÄllningssÀtt till den ryska terrorismen Àr det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhÄllningssÀttet till kampen mot terrorism har förÀndrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmÀssigt söker att utöka det internationella samarbetet pÄterroristbekÀmpningens omrÄde. De ÄtgÀrder som lyfts fram Àr bÄde i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgÄng till fristÀder men Àven lÄngsiktiga ÄtgÀrder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rÀttvisare fördelningspolitik.Detta pÄtagligt liberalt prÀglade budskap fÄr dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordÄden stÄtillbaka för en tydligare realistiskt fÀrgad retorik dÀr militÀr makt intar en central plats i reaktionen..

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur förhÄllanden i tre av Sveriges till synes mest framgÄngsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat pÄ den mest grundlÀggande och Àldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anstÀlld i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhÄllandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhÄllande till Fayols managementteori och med utgÄngspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhÄllanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer ocksÄ att organisationerna Àr lika till stor del, bland annat nÀr det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anstÀllda, initiativtagande samt kÀnslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer Àven att det finns skillnader mellan organisationerna.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av pÄföljden ungdomstjÀnst. UngdomstjÀnsti dess nuvarande utformning trÀdde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till frÀmst tillungdomar mellan 15 och 18 Är, om sÀrskilda skÀl föreligger kan ungdomar upp till 21 Ärdömas till ungdomstjÀnst. PÄföljden bestÄr av tvÄ delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benÀmns ? annan sÀrskilt anordnad verksamhet? vilkenbestÄr av samtal och/eller studiebesök.DÄ lagen Àr en ganska ny företeelse valde vi att undersöka sÄvÀl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men Àven hur vÀl ungdomarnas upplevelse överensstÀmmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stÀmmer in pÄ de tre straffrÀttsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som Àr gÀllande i lagstiftningen.Vi har valt att ha sÄvÀl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkÀt har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjÀnst i Göteborg.

För att leva upp till uppstÀllda mÄl om mÀnskliga rÀttigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, anvÀnder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger pÄ internationellt erkÀnda system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehÄll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgÄr frÄn en social vision, dÀr det sociala ansvaret Àr huvudfokus. Konventionella företag utgÄr frÄn marknadens principer, dÀr vinstintresset Àr frÀmsta fokus.

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

Rörelse i staden Ă€r avgörande för hur staden fungerar. Platser och strĂ„k med stora flöden har annorlunda förutsĂ€ttningar Ă€n platser och strĂ„k med smĂ„ flöden. Flödena pĂ„verkas i sin tur av stadens struktur.  Det hĂ€r examensarbetet handlar om hur förtĂ€tning kan vara en del i en medveten förĂ€ndring av stadsstrukturen och hur man genom förĂ€ndringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsĂ€ttningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.FöremĂ„let för den hĂ€r studien Ă€r omrĂ„det runt Årstabergs pendeltĂ„gsstation i södra Stockholm. OmrĂ„det Ă€r en viktig kollektivtrafikknutpunkt och mĂ„nga mĂ€nniskor passerar hĂ€r dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort dÀr det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgan har dÀrmed varit att ta reda pÄ om svensk chick-lit Àr intressant, men ocksÄ om den har nÄgra litterÀra kvaliteter och om den Àr en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas Àven en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten Àr att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

Maffian ? ett sedan mÄnga Är tillbaka djuprotat och inflytelserikt brottssyndikat i Italien ? har under Ärens lopp spridit skrÀck bland allmÀnheten. Genom att mörda statliga representanter sÄsom Äklagare, domare och poliser samt muta politiker och tjÀnstemÀn, har Maffian placerat sig högt upp i den italienska samhÀllshierarkin. Maffian ser sig idag som ett fullfjÀdrat alternativ till den statliga makten.Vi har gjort en fallstudie över Maffian i södra Italien i syfte att belysa hur denna kriminella organisation och dess allierade har pÄverkat demokratin och det sociala kapitalet i landet. Genom teorier om att italiens maffiarelaterade verksamhet leder till fördÀrv av demokratin, har vi kommit fram till att ett flertal demokratiska principer och instanser sÄsom exempelvis majoritetsprincipen och rÀttssystemet har tagit skada och urholkats.

I och med inrÀttandet av den nya instans- och processordningen i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden genomgick den svenska UtlÀnningslagen en betydande reform med en övergÄng till ett renodlat tvÄpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt fÄ en positiv inverkan pÄ rÀttssÀkerheten. DÄ den utlÀnningsrÀttsliga lagstiftningen i stort sett kan sÀgas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder sÄ blir definitioner av grundlÀggande begrepp av central betydelse. Detta mÀrktes vÀl, sÀrskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vÀgledande beslut gÀllande irakier dÀr verket fastslog att en vÀpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev dÀrmed inriktad mot begreppet svÄra motsÀttningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet pÄ orsakssamband mellan sökandens anförda skÀl och de svÄra motsÀttningar som fick anses rÄdande i vissa delar av Irak.

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation pÄ en bredare basis Àn endast yrkeskompetens blir allt vanligare. SÄdan rekrytering har fokus pÄ överensstÀmmande vÀrderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. ByrÄkrati, i sin tur, Àr den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden pÄ expertis, kunskap och professionen. Om trenden gÄr mot att rekrytera med fokus pÄ organisationen, dess kultur och att mÀnniskor ska passa in i den, vad kan det innebÀra? PÄ vilket sÀtt pÄverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus pÄ matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lĂ€mna information om CSR i Ă„rsredovisningen?SYFTESyftet Ă€r att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av företagen pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlĂ€gga och jĂ€mföra CSR-redovisningen hos de företag frĂ„n den dĂ„varande A- listan som idag Ă€r noterade pĂ„ Stockholmsbörsen. UtifrĂ„n en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lĂ€mnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger pĂ„ kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys av Ă„rsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger pĂ„ indikatorer och principer frĂ„n GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det rĂ„der stora skillnader mellan företag och den mĂ€ngd CSR-information de publicerar i sin Ă„rsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mĂ€ngden information som redovisas, denna ökning Ă„terfinns frĂ€mst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, Ă„rsredovisning.