UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.

In the media richness of everyday life, the encounter with information graphics ishappening on a daily basis, whether we are aware or not. With the development andeasy access of technologies, new ways to create and display information graphics hasemerged. Among them, the animated information graphics, which in the few pastyears appears to have increased in popularity on video sharing websites such asVimeo and Youtube. In the genre of animated information graphics, there seems to bean inherent diversity regarding the design characteristics. In this study we exploredliterature and research on information graphics and related subjects.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna Àr hjÀlpta av att anvÀnda tallinjen i arbetet med förstÄelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever frÄn Är 3 samt en grupp elever frÄn Är 5 deltagit. ArbetssÀttet i undersökningen Àr baserat pÄ aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar frÄn de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen dÀr en kvalitativ metod har anvÀnts. Av resultaten gÄr det att utlÀsa att elevernas rÀtta svar ökar pÄ eftertestet samt att flera av eleverna anvÀnder tallinjen för att beskriva sina tankegÄngar vilket inte alls förekom pÄ förtestet. I arbetet lyfts Àven nÄgra viktiga moment som beroende pÄ framstÀllningen kan förenkla men Àven försvÄra förstÄelsen. Diskussionen visar ocksÄ att det lÀromedel den undersökta skolan anvÀnder krÀver att lÀraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att fÄ nÄgon förstÄelse för operationerna dÄ de rÀknar med negativa tal..

Detta arbete har som syfte att studera upplevd Agency. I bakgrunden för arbetet presenteras tidigare studier kring Agency och val i spel. Dessa anvÀnds sedan för att ta fram tre designprinciper: Tydlighet, motivation och variation. Arbetets frÄgestÀllning gick ut pÄ att se om dessa principer i praktiken ökade Agency och vilken princip som var effektivast.För att besvara frÄgestÀllningen till arbetet skapades sex stycken banor till spelet Magnetic. Tre följde de ovan nÀmnda designprinciperna och tre bröt emot dessa.

   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvÄrd pÄ en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan fÄ med avseende pÄ sÄvÀl hÀlsan som vÀlbefinnandet i stort. UtifrÄn denna frÄga ville vi Àven se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvÄrd i de olika yrkeskategorierna frÄn arbetsledning till arbetstagare. InstÀllningen till friskvÄrd som prevention pÄ en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen Àr individuell. En del mÀnniskor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvÄrd och hÄller sig friska ÀndÄ. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod.

I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen. Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.

Effektivt materialflöde Àr en förutsÀttning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnÄs till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift Àr att sÀkerstÀlla önskad servicenivÄ till rimliga kostnader.I detta arbete undersöks förbÀttringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgÀnglighet. MÄlsÀttningen har varit att hitta metoder som bÄde kan sÀnka kapitalbindningen och höja servicenivÄn i förrÄdet.Artiklarna klassificerades efter deras Äteranskaffningstid och Ärliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivÄerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbÀttringar som kan uppnÄs med ett bestÀllningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem Àr uppbyggt av tvÄ parametrar, sÀkerhetslager och bestÀllningspunkt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Lean har ökat i populÀritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang Àr fortfarande begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur lean tillÀmpas i svensk offentlig sektor och om lean Àr en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie dÀr vi intervjuar medarbetare pÄ tvÄ kommunala förvaltningar i VÀxjö kommun. Analysen jÀmför datan med 14 principer som leankonceptet bygger pÄ och diskuterar speciella förutsÀttningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen stÀlls i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Studien undersökte hur arbetet inom den personalkooperativa verksamheten upplevdes av medlemmar och anstÀllda, samt skillnaden dem emellan. I denna studie anvÀndes personalkooperativ för att det dÀr ingÄr bÄde medlemmar, som Àr Àgare av kooperativet, och anstÀllda. Syftet uppnÄddes genom intervjuer dÀr tre frÄgestÀllningar anvÀndes: vad upplevda erfarenheten Àr av att ingÄ i ett personalkooperativ, hur företagets handlingar stÀmmer överens med de aktuella kooperativens sju principer, samt hur deltagarna förhÄller sig till Maslows behov.  Resultatet visade dels att möjligheten att sjÀlv kunna pÄverka arbetet var skÀlet till varför deltagarna valt att ingÄ i ett kooperativ. Dock angavs som negativt saknaden av en chef och den bristande ekonomin. Skillnaden mellan medlemmar och anstÀllda framgick genom att medlemmarna fokuserade mer pÄ verksamheten som helhet medan de anstÀllda lade fokus pÄ interaktionen mellan kollegor.

NÀstan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvÄrden drabbas av en vÄrdskada och som följd har patientsÀkerhetsfrÄgor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsÀkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner dÀr bl.a. bristfÀlliga rutiner för samverkan och kommunikation Àr vanliga orsaker. Teamarbete Àr en vanligt förekommande samarbetsform inom vÄrden och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingÄr och som för tillfÀllet arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmÄga styrs av mÀnskliga psykologiska och fysiologiska begrÀnsningar vilket leder till att misstag och fel Àr oundvikliga.