I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

MÄlet med examensarbetet var att utvÀrdera hur Gustavsberg AB i VÄrgÄrda arbetar för en hÄllbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som Àven gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. MÄlet var ocksÄ att genom intervjuer med personer pÄ företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hÄllbar utveckling. Rapporten innehÄller Àven en diskussion kring hÄllbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.UtvÀrderingen hur företaget arbetar för en hÄllbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick frÄn de kriterier Folksam anvÀnder i sin Ärligt Äterkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras pÄ Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting InitiativeŽs (GRI) direktiv.

Denna uppsats behandlar tillÀmpningen av lagen (1989:479) om ersÀttning förkostnader i Àrenden och mÄl om skatt, mm. Uppsatsens syfte Àr mot bakgrund avregelverket i ersÀttningslagen, förarbetsuttalandena samt tillÀmpningen analyseravilka kostnader som ersatts i Àrenden och mÄl om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss pÄ frÄgestÀllningen: Vilka kostnader ersÀtts i Àrenden och mÄl omskatt? Av Älder gÀller regeln i svensk rÀtt att en enskild sjÀlv svarar för sina kostnaderi förvaltningsÀrenden. Denna regel gÀller alltjÀmt i ordinÀra skattetvister infördomstol.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsÄgs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bÀr relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestÀmmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jÀmlikhet och arbetsmiljö. VÄr uppfattning och utgÄngspunkt Àr att konceptet bÀr pÄ en allmÀngiltighet som gör att det fortfarande Àr relevant för förstÄelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta pÄ metoderna för avtalstolkning och se i vad mÄn de skiljer sig Ät mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns mÄnga olika sÀtt att tolka avtal pÄ men utgÄngspunkten Àr alltid en gemensam partsavsikt som i bÄda förhÄllandena Àr svÄr att finna, och som nÀsta steg en tolkning baserad pÄ lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som ocksÄ har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhÄllanden Àr betydande och en av de klaraste skillnaderna Àr kravet pÄ tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhÄllanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

SammanfattningDet hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarsprÄk om teknisk information.Jag har arbetat utifrÄn principerna lÀsligt, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt lÀst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har ocksÄ utfört en textanalys, gruppintervju och anvÀndartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrÄn mÄlgruppens behov. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av principer för att skriva klarsprÄk. Det Àr att mÄlgruppsanpassa, anvÀnda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten pÄ rÀtt sÀtt. Manualen blev kortfattad för att passa mÄlgruppen. Den innehÄller mÄnga exempel för att skapa förstÄelse och lÀsvÀrde..

Uppsatsen behandlar officialprincipen och Äberopsbördan i skatteprocessen i förvaltningsdomstol. Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur officialprincipen och Äberopsbördan tillÀmpas i skatteprocessen de lege lata samt resonera om hur officialprincipen och Äberopsbördan bör tillÀmpas i skatteprocessen de lege ferenda. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt Àr: Hur tillÀmpas officialprincipen i skatteprocessen? Finns det nÄgon Äberopsbörda i skatteprocessen? Hur tillÀmpas den i sÄ fall? Hur bör officialprincipen och Äberopsbördan tillÀmpas i skatteprocessen? Genom den utredning jag gjort anser jag att jag har visat att uppfattningen om hur och om officialprincipen och Äberopsbördan ska tillÀmpas i skatteprocessen Àr oklar. Jag anser att klarhet mÄste bringas eftersom rÀttssÀkerhet och grundlÀggande principer om förutsebarhet och legalitet annars riskeras.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett problem som kan innebÀra ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vÄrden. Inom operationssjukvÄrden finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera pÄ ett patientsÀkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprÀtthÄlla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare Àn vad som kan anses vara nödvÀndigt.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.

Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett anvÀndargrÀnssnitt till ett spel som ska lÀra ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför ocksÄ en analys av anvÀndargrÀnssnittet och innehÄller dÀrför en kort genomgÄng av riktlinjer och grÀnssnittsprinciper frÄn mÀnniska-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvÀrdering av arbetsprocessen och lÀrdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras Àr att riktlinjer och principer frÄn MDI samt Flow inte alltid kan appliceras pÄ ett grÀnssnitt i ett sÄdant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande fÄ mycket anvÀndbara reslutat av att göra en analys..

Kandidatarbetets överordnade teman Ă€r entreprenörskap, stadsförnyelse och rĂ€ttvisa. Syftet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i vad forskare hĂ€vdar vara ett skifte frĂ„n traditionell vĂ€lfĂ€rdspolitik till entreprenörsmĂ€ssig stadspolitik, belysa rĂ€ttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrĂ„n ett antal principer för hur en rĂ€ttvis stad kan uppnĂ„s. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa principer i en analys av rĂ€ttviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pĂ„ antaganden om att den nya stadspolitiken banat vĂ€g för en ökad social polarisering i samhĂ€llet, dĂ„ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rĂ€ttigheter. Undersökningens forskningsdesign Ă€r en fallstudie och fallet som har undersökts Ă€r stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hĂ€mtade frĂ„n Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rĂ€ttvisa staden, i en kvalitativ innehĂ„llsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planomrĂ„dets Miljöprofil.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.