Sök:

Sökresultat:

430 Uppsatser om Principen om förbud - Sida 27 av 29

Kejsarens nya klÀder : En studie om betydelsen av underskriftsmeningen i bolagskoden

PÄ grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste Ären nÀringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion betrÀffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och mÄnga lÀnder har infört koder för reglering av detta omrÄde. USA har valt att tillgripa strÀngare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa pÄ sjÀlvreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och nÀringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden Àr ingen lag utan bygger pÄ sjÀlvreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Hur anvÀndbar Àr epiduralanestesi inom dagens smÄdjursmedicin?

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi Àr en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill sÀga i epiduralrummet utanför den hÄrda hjÀrnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmÀrgen. AnvÀndning av lokalanestetika vid ryggmÀrgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd kÀnsel i omrÄden innerverade av de pÄverkade kÀnsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger lÄngvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med kÀnsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi anvÀnds framförallt för tre typer av patienter och situationer: HÀst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), kÀnsliga smÄdjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smÀrtlindring (patienter i behov av lÄngvarig smÀrtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bÀcken och kaudala delar av buken). Inom smÄdjurspraktiken lÀggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) OmrÄdet lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.

Att förverkliga Skuggan

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Hur har arbetet med intern kontroll förÀndrats? : En studie av nÄgra svenska bolag

Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.

TjÀnster för energimarknaden

Svenska Energigruppen Àr ett ungt tjÀnsteföretag vars vision Àr att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervÀrdetjÀnster för automatiskt mÀtaravlÀsta energisystem. Uppdraget som har erhÄllits frÄn företaget har fokus pÄ kartlÀggning av energitjÀnster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta Àr att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsomrÄde omfattar just denna typ av tjÀnster. Syftet med uppgiften Àr att undersöka och utvÀrdera befintliga energieffektiviseringstjÀnster i Sverige och kartlÀgga energikonsumenternas behov av den typen av tjÀnster. Rapporten presenterar Àven lÀmpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjÀnster. Studiens resultat Àr tÀnkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjÀnster. Genomförandet av studien har skett till övervÀgande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjÀnsteförsÀljare och -konsumenter samt litteraturstudier som Àr en del av förarbetet. Det har pÄvisats att energieffektiviseringstjÀnster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjÀnsteföretag och energileverantörer med eget nÀt. EnergieffektiviseringstjÀnsterna har följande innehÄll som erbjuds bÄde separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhÄll och drift. Den gjorda undersökningen har inte pÄvisat nÄgon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Konstruktion av elstyrt lÄs (drop-off) för telemetrihalsband

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen mÀrkt djur med radiosÀndarföredda halsband för att fÄ kunskap om deras geografiska rörelser. I dag anvÀnder halsbanden GPS-teknik för att bestÀmma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas Àven med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lÀttare och dÀrför kan Àven mindre djur studeras.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per Är, nÀr nÄgot av dessa avtal sluts sker det genom en sÄ kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rÀttvis och fungerande marknad dÀr alla anbudsgivare ska ha samma förutsÀttningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta Àr det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra sÄ effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar Àr baserad pÄ EU rÀttsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet Àr sÄledes begrÀnsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förstÄelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.NÀr ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns tvÄ allmÀnt antagna upphandlingsförfaranden.

Vem Àr du - egentligen? En bevisrÀttslig studie av beviskravet för identitet i Àrenden om uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av anknytning

Uppsatsen ?Vem Àr du ? egentligen?? behandlar frÄgan om hurbeviskravet för identitet Àr utformati Àrenden om uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av anknytning. UtgÄngspunktenför forskningsomrÄdet Àrden problematik som uppkommit under senare Är till följd av en Àndradpraxis frÄnMigrationsöverdomstolen, dÀr personer frÄn vissa lÀnder ? framför alltfrÄn Somalia ? för tillfÀlletinte kan beviljas uppehÄllstillstÄnd dÄ de saknar för Sverige giltigaidentitetshandlingar som kanklarlÀgga deras identitet. Studien Àr bevisrÀttslig, dÀr generellabevisrÀttsliga spörsmÄl behandlas ochsedan kopplas till förvaltningsprocessen i allmÀnhet ochmigrationsprocessen i synnerhet.UtifrÄn ett rÀttighetsperspektiv ? rÀtten till familjeÄterförening ?analyseras beviskravet för identitetde lege lata och dess förhÄllande till passkravet i 2 kap 1 §utlÀnningslagen.

Aktiv bullerdÀmpning i ventilationssystem

Examensarbetet utfördes pÄ Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i BÄstad. Arbetet Àr en vidareutveckling av tidigare examensarbete pÄ institutionen. Intresset för bullerdÀmpning har ökat dramatiskt pÄ senare tid, dÄ forskning visat bullrets negativa inverkan pÄ folk. Buller Àr inte bara skadligt för hörseln, utan kan Àven vara psykiskt pÄfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvÀrk. För att undertrycka buller i t.ex.

Optimering av slaggkemi vid smÀltning och konvertering av Àdelmetallslam i en Àdelmetallkaldougn

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmĂ€ltning av anodslam pĂ„ Ă€delmetallverket. Den ekonomiska utvĂ€rderingen visar att Ă€delmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje mĂ„nad blir kvar i den slagg som lĂ€mnar verket för att ytterligare en gĂ„ng genomgĂ„ smĂ€ltning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas sĂ„ledes i ca 30 dagar med rĂ€ntekostnader som följd. Uppgiften var dĂ€rför att försöka utröna orsaker och föreslĂ„ tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tĂ€nkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smĂ€ltningen och konverteringen av anodslammet.

Onormalt lÄga anbud i offentliga upphandlingar : Begreppets innebörd, bevisbördans placering och effekter av det nya upphandlingsdirektivet

Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.

FörÀdling av textil- En studie om att skapa mervÀrde av skÀnkta klÀder och textilier

VÄren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skÀnkta klÀder som bistÄnd till katastrofomrÄden. Röda Korset stÀlldes nu inför frÄgan vad de ska göra med de skÀnkta klÀ-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med ZÀntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förÀdla de skÀnkta klÀderna pÄ ett miljövÀnligt sÀtt. Tanken Àr att ZÀntrumprojektet ska sy om de skÀnkta klÀderna till nya produkter som sedan ska sÀljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att finna ett sÀtt att förÀdla de skÀnkta klÀderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skÀnkta klÀderna skapa bÀttre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt vÀlgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade pÄ ett sÄdant sÀtt att de avger minsta möjliga avfallsmÀngd, frÀmjar hÄllbar utveckling samt Àr attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

ErkÀnnandets roll vid bevisprövningen : Betydelsen av erkÀnnandet för uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. SÀrskilt fokus Àr pÄ erkÀnnandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt pÄ dess betydelse i samband med uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Vilken betydelse har erkÀnnandet i samband med att beviskravet anses uppnÄtt i bevisprövningen? I uppsatsen finns Àven tre underfrÄgestÀllningar: Vad innebÀr beviskravet stÀllt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkÀnnandet i bevisprövningen? Hur ser rÀttslÀget ut betrÀffande erkÀnnandet? I uppsatsen anvÀnds huvudsakligen den traditionella rÀttsdogmatiska metoden. Vad gÀller överblicken av bevisprövningen hos vÄra grannlÀnder anvÀnds istÀllet en komparativ metod dÄ en, om Àn mycket begrÀnsad, jÀmförelse mellan Sverige och övriga lÀnder sker. Idag rÄder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

Det allmÀnnas skadestÄndsansvar för oriktig information och statens frivilliga skadehandlÀggning

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->