Den hÀr uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingÄr i ett offentligt ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord kan bestÀmmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord bestÀms och hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestÀmmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestÀmmas. Principerna grundar sig pÄ resonemang som Äterfinns i rÀttspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.

The economical and judicial cooperation that EU constitutes results in that there is an increasing amount of international disputes arising. These international disputes in turn result in questions concerning private international law. The principle of mutual trust is not only an important principle in the entire judicial cooperation but especially important in the area of private international law. The principle means that the member states have to trust each other and the different legal systems. The aim of the principle is to ensure a well functioning internal market that is permeated by free circulation and freedom of establishment.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vÄrdnadstvist mellan förÀldrarna under barndomen inverkat nÀr det gÀller instÀllning till samlevnadsfrÄgor. Mer konkret Àr avsikten att söka svar pÄ frÄgor som beaktar principen om barnets bÀsta, attityder gentemot relationer, separationer och giftermÄl liksom dagens relation till förÀldrarna. Tolkningsramen som anvÀndes för att tolka och förstÄ uppsatsens empiriska material baseras pÄ de inledande bestÀmmelserna enligt 6 kap. förÀldrabalken, nÄgra risker med socialarbetarens förhÄllningssÀtt, barnets kÀnsla av ansvar, lojalitet och hemlighÄllande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter frÄn barndomen och deras attityder till samlevnadsfrÄgor.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjÀlvklarhet. Problemet Àr att tillÀmpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrÀttvisande bild av bolagets stÀllning. Dessutom sker stora förÀndringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningsprincipen going concern. SyftetÀr dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer Àven att utvÀrdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.

BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

Den första juli 1997 firades Hongkongs Äterförening med Kina med pompa och stÄt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behÄlla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, tvÄ system". Vi har identifierat att principen innebÀr en konflikt i den specifika situationen och anvÀnder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti anvÀnder tvÄ typer av nationalism för att samla invÄnarna i en nation och legitimera sitt styre.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng. Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.

Den internationella rÀtten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suverÀna stater pÄ olika omrÄden. De suverÀna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och sÄledes har ingen annan stat rÀtt att stifta lagar som blir gÀllande pÄ en annans stats territorium. Denna exklusiva rÀtt till sjÀlvbestÀmmande benÀmns territorialitetsprincipen. PÄ den internationella skatterÀttens omrÄde innebÀr territorialitetsprincipen att en stat har rÀtt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegrÀnsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstÄtt och begrÀnsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.DÄ en sjÀlvstÀndig stat överlÀmnar en del av sin suverÀnitet till ett sÄdant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rÀtt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mÄn mÄste delas med EG: s lagstiftande makt.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Syftet med det hÀr arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som anvÀnds pÄ skola XX. Jag ville ta reda pÄ hur skola XX arbetar med lÀsinlÀrningsmodellen för att förebygga lÀsinlÀrningsproblem hos elever i förskoleklass och Ärskurs 1. För att undersöka skola XX lÀsinlÀrningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som anvÀndes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den lÀsinlÀrningsmodell som skola XX anvÀnder verkligen fokuserar pÄ den tidiga lÀsinlÀrningen. Insatserna som modellen fokuserar pÄ Àr att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter genom systematiskt arbete med att utveckla sprÄklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga lÀsinlÀrningen i Ärskurs 1.

En person under 18 Är klassificeras som underÄrig och saknar rÀttshandlingsförmÄga. För att en underÄrig ska kunna ingÄ avtal krÀvs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebÀr att förmyndaren ger den underÄriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underÄrige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN Àr av uppfattningen att den underÄriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke nÀr avtal ingÄs av underÄrig pÄ Internet.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..