Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier.

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

Den här studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de använder sina kläder. Intresset för handbollstjejer kommer från den långa erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer använder ?korta shorts?. Syftet med studien är att studera hur handbollstjejer materialiserar kläder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den får för identiteten i ett maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottskläder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i åldern 14-17 år genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Vår målsättning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgängliga och underlätta beslutsfattandet för besättningen i situationer som kräver nödbogsering. Projektbeställare var Bengt Karlsson, befälhavare på Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gång då i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen på i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men också på andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev väl utfört enligt oss och projektbeställaren.Calmare Nyckel är nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med säkerhet kan säga uppfyller alla tillämpliga krav som ställs på en sådan. Vår förhoppning är att manualen aldrig kommer att behöva användas i skarpt läge, men däremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Uppsatsen behandlar kvarstad på fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgång görs därför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nämligen rättegångsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad på fartyg, nämligen arrestkonventionen från år 1952. Kvarstad på fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsanspråk varför det endast är dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionsländerna möjlighet att tillämpa sina nationella regelverk i tillägg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen även belyser de skillnader som finns mellan svensk rätt och andra länders tillämpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsanspråk syftar till att säkerställa en fordran för senare utmätning, uppsatsen behandlar därför även slutligen verkställighet av kvarstad.

This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.