Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter på företagens informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen.Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ?målgrupp? och ?förbättra?.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling. Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling..

SammanfattningSom hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt..

Since January 1st 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). The intention of the introduction of IFRS is to achieve international harmonization of accounting rules in order to make financial reports more comparable between companies from different countries. The purpose of financial reports presented in accordance with IFRS is to provide information that is useful to the users of the information. The aim of this paper is to investigate whether the information regarding goodwill and the goodwill impairment test, presented in accordance with IFRS, in fact is useful to a specific group of accounting information users, namely equity analysts. An empirical study is conducted, based on interviews with seven Swedish equity analysts.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.