This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarPrincipal-Agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.

When it comes to the priority of a project proposal, a variety of factors is affecting theoutcome. In the municipal sector, factors of non- economic nature appears to be particularlyimportant when the organization is not intended to be profit-making.This study's research question is What problems can occur around an energy-efficiencyproject proposal in a municipal organization? The purpose of this study is to gainunderstanding of what possible problems an energy efficiency project proposal mayencounter, in the municipal implementation process as well as the problems of a changingownership can bring.To conduct this study, the method was qualitative in nature. We have cooperated withVarberg Energi AB and Varberg kommun, which has stood as respondents for the empiricalbasis of the study. In this study, we have conducted four personal interviews.In this study, we have found that there may be several problematic factors associated with anenergy-efficiency project proposal in a municipal organization.

The aim of this Master?s thesis is to study the relations between internal information and the principal business objectives in a knowledge organization. The questions are: how does the organization behave to its internal information resources, how is the information management related to the principal objectives and strategies, what information policy does the organization develop, and how is the management experienced by the employees. The purpose was to study the supply and management of information designed for internal use and the study was carried out with qualitative, semi-structured interviews to get a picture of the internal information management. The informants were mostly key persons with deep knowledge of internal information.

TitleFactors for success : a study of school libraries at compulsory schools and how to integrate them in the educationAbstractThis Master's thesis aims to identify success factors for the integration of school libraries in the education. The search for factors are concentrated to three areas: control documents for the school and school library, the Principal and organisation and the collaboration of librarians and teachers.The method consists of three parts: a documetary study, a questionnaire survey and interviews. The documentary study aimed to reveal how concrete control documents for schools and school libraries are concerning pupils' information literacy and school libraries. The questionnaire survey gave a general view of the situation of school libraries in Skåne and to help identify two suitable objects for closer examination. Gunnesboskolan and Rönnowskolan were chosen, and the principals, the school librarians and teachers representing different subjects were interviewed.Our results indicate that there are important factors in all three areas examined.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

För att möta de effektiviseringskrav som ställs på kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet är något som har ökat de senaste åren för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien är att öka förståelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalägda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera huruvida investerarnas förtroende för företagen påverkas om företagen inrättar revisionskommittéer. Metod: Informationen samlades in genom ett flertal telefonintervjuer. Diverse fondbolag, Aktiespararna och Fondbolagens Förening intervjuades såsom förespråkare för småspararna. Teoretiska Principal- och agentteorin har använts för att beskriva perspektiv: intressekonflikten mellan företagsledning och ägare. Förtroende har analyserats utifrån spelteoretiskt och kulturellt synsätt.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna.

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter..

This study examines how temporary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with temporary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the temporary worker, the temporary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the temporary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do temporary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the temporary workers? expectations correspond to those of the client firm or not.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.