Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsPrinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter.

En fråga som diskuterats i studien är huruvida miljöstraffrätten förorenar straffrätten. Det är få som hittills straffats för miljöbrott, trots en ökning av anmälningar sedan miljöbalkens införande 1999. Detta har sannolikt att göra med bristande utbildningskompetenser och resurser inom polis- och åklagarmyndigheten. När usla utredningar når åklagarens bord framträder små möjligheter till fällande domar. De bagatellartade brottens karaktär har också utretts och dessa kan anses komplicera myndigheters urval av brott som anmäls vidare till polis och åklagare.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i Princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Bakgrund och problemDen 8 januari 2005 blåste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70miljoner skog stormfälls, lokalt upp till 7 årsavverkningar. Värst drabbade blir deSmåländska länen Kronoberg och Jönköping.Trä är en färskvara som inte mår bra av att lagras under längre perioder. Efter Gudrun tvingadesdock många sydsvenska sågverksbolag att lagra relativt stora mängder timmer och delar avdetta ligger fortfarande i lager.SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur sydsvenska sågverksföretag värderar sina råvarulager.Vilken värderingsPrincip de använder, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdragför inkurans och hur de i så fall beräknar och motiverar denna.MetodFör att få en bra grund att stå på granskades de tilltänkta företagens årsredovisningar ett par årtillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde våra intervjuer på respektivesågverk vilket hjälpte oss att få en liten inblick i den bransch och miljö som våra respondenterverkar i.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsPrinciper och revision men också bidragit till ett ifrågasättande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ?granskare?.Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur revisorer på ett antal revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i Princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.