Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syfte:Vårt syftet med uppsatsen är att i förhållande till tillgångsdefinitionen inom redovisning studera och analysera fråga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten från 1999. Utifrån detta kommer vi också att se på remissvaren och använda oss av alternativa tillgångsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: Många leasingavtal kan enligt tillgångsdefinitionerna klassificeras som en tillgång. Dock finns det motstånd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig på det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgångar som inte ägs. Vi anser att en utveckling av de gällande reglerna är att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Bokföringsnämnden har under de senaste åren arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfärdigställa regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtårsredovisningslagen. Det är svårt att svara på vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det är beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och främst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillämpat tidigare. En av de större förändringarna med K3är dess krav på komponentavskrivning på de materiella anläggningstillgångarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur övergången till K3 påverkar ett företag med storaanläggningstillgångar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svårigheter ett företag stöter på vidövergångenFörfattaren läser sin åttonde termin på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och diskutera vad som är god redovisningssed vid redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och hur innebörden i god redovisningssed på detta område har påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger på det vi kallar alternativmetodens förhållande till god redovisningssed. Ett delsyfte är att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste årens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgått från en dokumentstudie där bland annat en debatt i SvSkT från de senaste åren om beskattning och redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har varit till stor hjälp. Då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan företagsekonomi och juridik så har vi i vårt arbete tagit intryck både av juridisk metod och av samhällsvetenskapens forskningsmetoder.

Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på.Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar.Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor.

Förslaget att slopa revisionsplikten för små företag i Sverige är ett högaktuellt ämne som berör många olika grupper i samhället så som revisionsbyråer, små företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lämnades ett delbetänkande från Statens Offentliga Utredningar som föreslår att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillåtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar på hur stora revisionsbyråers verksamhet kommer att påverkas eller redan har påverkats av en lagförändring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förväntas förändras. Författarna har intervjuat revisorer på Sveriges fyra största revisionsbyråers lokala kontor i Jönköping. För att få en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhållandet mellan redovisning och revision förklaras.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poäng. Författare: Markus Håkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.