VÄr rapport visar vad som hÀnder med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk pÄ en SiS institution enligt Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Samt pÄ vilket sÀtt eftervÄrden bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vÄr rapport visar att eftervÄrden Àr svÄrdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. EftervÄrden kan se vÀldigt olika ut eftersom det inte finns nÄgra bestÀmda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervÄrden inte fungerar fullt ut.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal bemöter och vÄrdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av bÄde narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vÄrden. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrÄn relevans till syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hÀlsofrÀmjande med ungdomars psykiska hÀlsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilken problematik som enligt kuratorerna Àr vanligast samt orsaken till detta. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats, baserad pÄ intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lÀrare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera Àr till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsÀttning och pÄ tredje plats av pÄverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt instÀllda till att vÄrda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dÄligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade ocksÄ att det finns vÄrdpersonal som Àr positivt instÀlld till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta nÀr det sökt vÄrd inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad pÄ nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns Àven de som hade upplevt ett dÄligt bemötande nÀr de sökt vÄrd. Faktorer som pÄverkade bemötandet var journalanteckningar frÄn beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga instÀllning till personer med ett missbruk/beroende, om vÄrden söktes under pÄverkan eller i nyktert tillstÄnd..

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvÄrden uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tvÄ kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor Àr mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsstÀllning pÄ behandlingshem.

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

Bakgrund: Osteoporos Àr en sjukdom som cirka varannan kvinna riskerar att drabbas av under sin livstid, störst risk intrÀder efter klimakteriet. Oftast upptÀcks inte sjukdomen förrÀn fraktur uppstÄtt eftersom det kan gÄ flera Är utan att symtom uppstÄr. Det finns flera sÀtt att preventivt kunna förebygga osteoporos men nÄgot utarbetat verktyg för att upptÀcka sjukdomen finns idag inte. Utredningen pÄbörjas först nÀr patienten upplever smÀrttillstÄnd som inte Àr relaterat till olyckor.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga osteoporos hos kvinnor.Metod:En allmÀn litteraturstudie som grundar sig pÄ nio stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter gÀngse urvalsförfarande har artiklarna analyserats och sammanstÀllts.Resultat: Tre kategorier uppdagades: synsÀtt och kunskapssyn, identifiering och stödjande samtal, rÄdgivning och information.

I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera sjÀlvbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frÄgestÀllningar: Vad har pÄverkat före detta missbrukare i utveckling av sjÀlvbilden? Vilken betydelse har uppvÀxt och relationer haft för utveckling av sjÀlvbilden? Hur har missbruket pÄverkat hur individerna definierar sig sjÀlva?För att besvara dessa frÄgor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om sjÀlvbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens pÄverkan av utanförskap och erkÀnnande.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har vÀxt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser pÄ och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som vÀxer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjÀlper barnen och de unga, hur olika förutsÀttningar i de intervjuades verksamheter pÄverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som vÀxer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning pÄ omrÄdet stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys Àr att det finns mÄnga olika sÀtt man kan bedriva stödgruppsarbete pÄ och att olika förhÄllningssÀtt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka ett relativt outforskat omrÄde, nÀmligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 Är och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits vÀldigt lite forskning gÀllande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien Àr att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men Àven att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.Med hjÀlp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. HuvudfrÄgan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man dÀrefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vÀndpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för vÄra informanter bestÄtt av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försÀmrad hÀlsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var nÄgonting utanför deras egen kontroll som ?drog? dem ur missbruket. VÄra informanter har haft kÀnslan av att nÄgon leder dem och manar gott för dem.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. RÀtten att fÄ vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vÀxer upp med missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Examensarbete i socialt arbete 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som vÀxer upp i en hemmiljö vilken prÀglas av missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svÄra uppvÀxtförhÄllanden bÀttre Àn andra.

Denna studie belyser sjÀlvmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som sjÀlvmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad pÄ tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna sjÀlvmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan tvÄ inte sjÀlvmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frÄgan om sambandet mellan effektsökande och drogval.