Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Tid Àr ett abstrakt begrepp som dagligen pÄverkar mÀnniskors liv, men vi pÄverkas Àven av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hÀnger samman med bland annat vÄra riskbeteenden och beteenden som Àr relaterade till vÄr hÀlsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gÀllande en rÀttspsykiatrisk population angÄende tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohÀlsa och tidiga trauman har nÄgon pÄverkan pÄ vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrÄn Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strÀvan efter framtida mÄl och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Denna uppsats Àr skriven pÄ initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i UmeÄ kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omstÀllningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i nÄgot av samhÀllets vÄrd- och behandlingssystem. I en studie pÄvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse dÀr nÀrheten till andra mÀnniskor har varit en viktig bestÄndsdel för stöd och hjÀlp.Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer dÀr intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àr en induktiv kvalitativ studie som baseras pÄ sex intervjuer med personer som har egen erfarenhet av livet med missbruksproblematik. Intervjuerna har genomförts med en intervjuguide som ram för att hÄlla frÄgorna sÄ öppna som möjligt. Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys. Syftet med studien Àr att beskriva och fÄ ökad förstÄelse om hur vardagen kan se ut för individer med missbruk av berusningssubstanser. Vardagslivet för en individ som missbrukar dagligen ser inte ut som en vanlig lönearbetares.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta upp olika problem som barn som vÀxer upp i en miljö med missbruk stÄr inför i livet. Barnen fÄr ofta problem med sjÀlvkÀnsla och tillit till andra mÀnniskor och detta tar individerna med sig upp i vuxen Älder. Förnekelsen och tystnaden Àr stark pÄ grund av att individerna skÀms för att förÀldern Àr missbrukare. Uppsatsen Àr ocksÄ kopplad till skolan och vad personalen dÀr kan göra för att upptÀcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att fÄ en bild av problematiken har fyra individer som vÀxt upp med en eller tvÄ missbrukande intervjuats, och i frÄgan om skolans roll har tvÄ kuratorer intervjuats.

Abstrakt Tidigare har det gjorts Ätskillig forskning kring varför mÀnniskor vÀljer vÀgar som innebÀr destruktiva levnadssÀtt sÄsom missbruk och kriminalitet. VÄrt intresse vÀcktes dÄ vi insÄg att den forskning som gjorts kring vÀgen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor Àr tunn. Vi ville genom vÄr studie undersöka vilka faktorer som pÄverkar och motiverar mÀnniskan till att lÀmna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika Äterfall. UtifrÄn Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgÄr dÄ hon bestÀmmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad:Vilka förhÄllanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att Äterfalla i detta beteende? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Denna uppsats behandlar sex olika livsberÀttelser om före detta fÀngelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gÀllande deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr och hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av vÄra intervjupersoner har ett tungt och lÄngt missbruk bakom sig och de Àr alla dömda till minst ett fÀngelsestraff, flera av dem har dock avtjÀnat Ätskilliga Är i fÀngelse. Syftet med vÄr uppsats Àr att förmedla intervjupersonernas berÀttelser vidare med önskan om att öka förstÄelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhÀllet. Vi tycker det Àr viktigt att fokusera pÄ mÀnniskor som visar en vilja till förÀndring och tycker de förtjÀnar en andra chans i livet.

Inom rÀttspsykiatrin vÄrdas mÄnga patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen Àr heterogen med komplexa och specifika vÄrdbehov. VÄrdare Àr de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vÄrdares erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade pÄ en rÀttspsykiatrisk regionvÄrdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden samt beskriva kvinnornas situation utifrÄn utvalda livsomrÄden. Studien bygger pÄ material hÀmtat frÄn DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden som genomfört lÄnga inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja pÄ frÄgan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jÀmförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sÀmre förhÄllanden inom flera livsomrÄden samt ett tyngre missbruk jÀmfört med gruppen som inte varit utsatta.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.