Syftet med uppsatsen var att ur ett radikalfeministiskt perspektiv analysera kvinnors berÀttelser om vÄld kopplat till hemlöshet och missbruk. Följande frÄgestÀllningar har legat som grund för studien:? Hur beskriver kvinnorna sina erfarenheter av vÄld?? Hur kan dessa erfarenheter förstÄs i relation till kön och makt?Kvinnornas berÀttelser om vÄld visade att de flesta av dem blivit utsatta för vÄld i nÄgon form redan som barn. VÄldet fortsatte sedan upp i vuxen Älder och har till största delen utförts av nÄgon nÀrstÄende. SÀttet kvinnorna talade om vÄldet visade att de till viss del normaliserat det, sÄ att mer vÄld har krÀvts för att de skall uppfatta en vÄldshandling som just en sÄdan.

Bakgrund: Idag Àr alkohol- och drogmissbruk ett av vÄra största samhÀllsproblem. Ett missbruk Àr en sjukdom med övervÀldigande konsekvenser för missbrukaren men Àven dess nÀrstÄende. Socialt stöd frÄn nÀrstÄende kan minska risken för Äterfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar nÀrstÄende i omvÄrdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevÄrden utfördes för att belysa deras upplevelser av hur nÀrstÄende involveras i vÄrden av missbrukare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrÄn hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har Àven granskat om och i sÄ fall hur dessa copingstrategier Àr könsbundna. VÄr empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gÄtt eller gÄr i behandling. VÄra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna anvÀnder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i kÀnslofokuserad och problemfokuserad coping.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fÄtt en ADHD-diagnos i vuxen Älder, sjÀlva upplever att livet har utformat sig efter att de har fÄtt diagnosen. FrÄgestÀllningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lÀttare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmÄga att hantera och begripliggöra situationer som uppstÄr i vardagen och kÀnna en meningsfullhet i det som hÀnder?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fÄtt diagnosen ADHD? Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fÄtt diagnosen ADHD. Samtliga informanter Àr mÀn.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter Àr positiva till att de har fÄtt en ADHD-diagnos. För nÄgra har diagnosen varit en förutsÀttning för att kunna lÀmna missbruket och för samtliga Àr diagnosen ett stöd för att kunna hÄlla sig drogfria.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhÀllet. Personer med missbruk och beroende kan inom hÀlso- och sjukvÄrden jÀmföras med att ha en hjÀrtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och kÀnslokomponent. Dessa pÄverkar hur mÀnniskan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder Àr vanligt förekommande bland hÀlso- och sjukvÄrds personal gÀllande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras pÄ elva vetenskapliga originalartiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, frÀmst unga kvinnor, anvÀnder smÀrtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smÀrtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebÀr att det Àr lÀtt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar vÀrktabletter för Ängest, sömnproblem och i sista hand vÀrk som egentlig anledning till att anvÀnda receptbelagda vÀrktabletter. Effekten av kodein innebÀr bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Denna uppsats riktar sig till lÀsare med grundlÀggande kunskaper pÄ högskolenivÄ i europeiskkonkurrensrÀtt och en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllanden i marknadsekonomin.Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att analysera behovet av den nuvarandetillÀmpningsmodellen för artikel 82, med sÀrskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock Àven att diskutera ett alternativt angreppssÀtt vid tillÀmpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillÀmpningsmodell..

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Jag vill genom denna uppsats ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi LÊstadius och Peter Wieselgren. Dessa tvÄ prÀster levde pÄ 1800-talet, de var oerhört hÀngivna av att vilja bekÀmpa brÀnnvinet som förstörde och skapade ett sÄnt elÀnde för mÀnniskorna.BÄde LÊstadius och Wieselgren ansÄg att alkoholmissbruket mÄste angripas frÄn roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos mÀnniskorna.LÊstadius ansÄg att det moraliska fördÀrvet var orsaken till alla laster och för att komma Ät det hela, sÄ mÄste det lyftas upp pÄ en högre front nÀmligen den kristna tron som ger mÀnniskan större livskvalitet.Wieselgren ansÄg att spritmissbruket och okunnigheten hos mÀnniskorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma Ät det onda. Han tog kyrkorÄdet till hjÀlp och det infördes bland annat strÀng kyrkotukt. HjÀlpte inte förmaningarna, sÄ blev den försumlige inkallad till kyrkorÄdet.LÊstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev bÄda hatade, mordhotade och det vÀcktes Ätal mot dem, men de lÀt sig inte skrÀmmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

BensÄr uppkommer till följd av perifer kÀrlsjukdom och drabbar frÀmstÀldre personer. Denna typ av sÄr kan ibland vara svÄrlÀkt. VardagslivetpÄverkas och det Àr dÀrför viktigt att finna orsaker till att bensÄr inte lÀker.Nekrotisk vÀvnad och fibrinbelÀggning kan utgöra ett hinder för sÄrlÀkning,larvterapi Àr en metod som anvÀnds för att debridera död vÀvnad. Syftet medstudien var att söka evidens för om larvterapi Àr en fördelaktig metod vidbehandling av bensÄr. Nio vetenskapliga studier ingick i dennaevidensstudie.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.