Detta Àr en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vÄr uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi frÀmst ville fÄ reda pÄ var vad det innebÀr för individen att ha en dubbeldiagnos. För att fÄ reda pÄ det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, frÀmst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi ocksÄ ville fÄ reda pÄ var om dessa patienter har nÄgra specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi fÄ svar pÄ genom ett tjÀnstemannaperspektiv. Vi genomförde sÄledes en kvalitativ studie med fem intervjuer pÄ verksamheter dÀr denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet sÄg, och som vi förstod redan pÄ vÀgen, var att det Àr otroligt individuellt hur denna problematik pÄverkar patienten.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

BakgrundFetma Ă€r en utbredd folksjukdom, hos sĂ„vĂ€l barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslĂ„nga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulĂ€ra sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjĂ€lpa barn, förĂ€ldrar och familjer till en bĂ€ttre hĂ€lsa vilket i lĂ€ngden Ă€ven leder till en förbĂ€ttrad hĂ€lsa pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn allmĂ€n litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanstĂ€lla den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom Ă€mnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. FörutsĂ€ttningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus pĂ„ kunskap och ansvarsomrĂ„den.FörĂ€ldrautbildning, med förĂ€ldrarnas avgörande roll för barnens hĂ€lsa i centrum samt hur sjuksköterskan pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt arbetar med utbildning av förĂ€ldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgĂ„ngsrika metoden för preventionsarbete inom omrĂ„det.Interprofessionella teamet, ett arbetssĂ€tt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer dÀr förÀldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. VÄrt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan pÄverkas av att leva i en utsatt miljö dÀr förÀldrarnas förmÄga att tillgodose barns behov Àr bristfÀllig. VÄrt resultat visar att barn pÄverkas bÄde fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö dÀr det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, dÄ förÀldrarnas möjlighet att se sina barns behov Àr liten och förÀldraförmÄgan Àr bristfÀllig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen kÀnner sig exkluderade och osynliga, bÄde frÄn sina förÀldrar, men Àven frÄn samhÀllet dÀr professionella inte lyckas genomskÄda ett pÄgÄende missbruk inom familjen.

Syftet med denna studie Àr att studera hemlöshet och kriminalitet utifrÄn ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhÄller sig till varandra. Ett ytterligare syfte Àr att se om missbruk har nÄgon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs Äldersrelaterade teori om social kontroll Àr utgÄngspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som Àr hemlösa idag eller som varit det vid nÄgot tillfÀlle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att fÄ fram resultat som kunde jÀmföras med teorin. För att ge en heltÀckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av vÀrlden, redovisas ett antal studier bÄde frÄn Sverige och frÄn andra lÀnder.

The Internet has become an important communicational medium that involves the majority of the world?s population. One group in particular that uses the Internet is the youth. This in turn makes the Internet a viable source for groomers to exploit, where groomers are what you call grown men and women that have the intention to contact youths for sexual purposes, the process is called grooming. In Sweden, a law has been made available to criminalize this particular activity, but it should not replace the prevention.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Uppsatsens syfte Àr att belysa missbruk och missbruksmönster utifrÄn variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare pÄ en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar Àven en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebÀra att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stÀmpling kan te sig i förhÄllande till klasstillhörighet.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk Àr ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjÀnsten Àr den aktör som Àr ytterst ansvarig för stöd och hjÀlp gentemot de som behöver. Vilka förestÀllningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter Àr av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjÀnsten för sina missbruksproblem Àr majoriteten mÀn, dÀrför riskerar kvinnor att utgöra sÀrskilda undantag. Den teoretiska utgÄngspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvÀrdering med syfte att kartlÀgga patienters upplevelse av bemötande frÄn beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av verksamheten. Syftet Àr att jÀmföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundlÀggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns nÄgon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). UtvÀrderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrÄn ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förstÄelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för sjÀlvbild (SASB), kÀnslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjÀlpbehov för ett antal olika problemomrÄden samt patienternas problem inom samma omrÄden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten pÄvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rÀtt insats till rÀtt patient vid rÀtt tillfÀlle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville Àven se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv sjÀlvbild och har samma problemnivÄ för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjÀnsten av Armelius m.fl.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att utvĂ€rdera verksamheten som bedrivs vid LĂ€rjeholms utrednings- och motivationshem för vuxna narkotikamissbrukare som Ă€r en första instans efter avgiftning mot vidare behandling. Studien syftade till att besvara tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som handlade om hur vĂ€l verksamheten lever upp till de uppsatta mĂ„len och till att fĂ„ veta hur det gĂ„tt för klienterna efter avslutad behandling med avseende pĂ„ en förĂ€ndrad livssituation. MetodFrĂ„gestĂ€llningarna besvaras genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning bland tidigare uppdragsgivare som tidigare haft placeringar pĂ„ LĂ€rjeholm samt genom kvalitativa intervjuer med tidigare klienter. Studien Ă€r deduktiv dĂ„ teori gĂ€llande olika utvĂ€rderingsmodeller anvĂ€ndes för att genomföra studien och förstĂ„ resultatet.SlutsatserMĂ„löverensstĂ€mmelsen mellan LĂ€rjeholms uppsatta mĂ„l och hur vĂ€l verksamheten lever upp till dem fĂ„r anses vara god. Överlag Ă€r man nöjd eller mycket nöjd med sin egen eller sin klients vistelse pĂ„ LĂ€rjeholm utifrĂ„n de empiriskt fastslagna mĂ„len.

By comparing the experience off interaction in a life world with a drug habit and a life world without a drug habit you might find how they differ. We asked four former drug abusers in four semi structured interviews to describe their experiences off interaction under these two circumstances. The difference between the two life worlds when it comes to interaction is that in the drug abusing life world our informants describe that communicative action has to stand back for a more goal oriented action. In the drug free life world, communicative action on the other hand is experienced as the most important action. The difference is about wether interaction is goal oriented or oriented at understanding.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.