I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Syftet med vår undersökning är i huvudsak att studera på vilket sätt som matematiken involveras i skolans ämnesintegrerade tematiska arbete. Ambitionen med vårt arbete är också att inbjuda blivande och befintliga pedagoger till reflektion över möjligheten att integrera matematiken med andra skolämnen. I gällande styrdokument framgår att läraren har till uppgift att utforma en undervisning där eleven ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, samt att matematiken har ett nära samband med andra skolämnen. Detta har vi tagit fasta på och haft som utgångspunkt i vårt arbete, vilket även belyses och sätts i sitt sammanhang i litteraturgenomgången. Vår undersökningsmetod bygger på en anonym enkätundersökning bland lärare i årskurs tre till fem på fem olika skolor.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet på öppna arbetsplatser i två kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frågor och kompletterades med observationer på deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benämns: Bekräftelse på arbetet stärker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehåll, Att träffa folk är viktigt och Att arbeta med något roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar har blivit ett allt mer aktuellt ämne på senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa små barns egna perspektiv när det gäller deras upplevelse av karriär. Studien består av tio intervjuer med barn i 4-6 års ålder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet när det gäller karriär. Barnen kan berätta om vad ett arbete är, hur man får ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrån begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrån tidigare forskning. Några slutsatser som dras är att barnen till övervägande del kopplar arbete till föräldrarna, att de inte ser några begränsningar vad gäller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer..

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Vad görs mot övervikt och fetma? En studie om folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnaresarbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen är enkvantitativ studie som behandlar folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studien har skett efter en förfrågan av regionensFolkhälsokommittés kansli om att göra en uppföljning av en tidigare kartläggning gjord år2005. Då kartlades insatser mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i VästraGötalandsregionen.Studiens syfte har varit att undersöka folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. Folkhälsoplanerare/folkhälsosamordnare arbetarhälsofrämjande och förebyggande vilket har varit fokus i undersökningen.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.