Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrån Global Compact?s tio principer, men med brister. Den främsta bristen gällande deras CSR-arbete är inom miljö, men företaget är klar med att företagets huvudsyfte är att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte är en miljövänlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har även jämfört det CSR står för med Global Compact´s tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra områden; Mänskliga rättigheter, Arbetsrätt, Miljö samt Bekämpning av korruption.

Denna studie syftar till att, utifrån ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och påverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet är en verksamhet som arbetar för att samordna insatser från kommun och landsting för de individer som har ett vårdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med såväl personal som brukare på CM-teamet för att belysa två perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar på att de yttre maktaspekterna dels påverkar och begränsar CM-teamets arbete men även påverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism från personalens sida.

AbstraktIntroduktion: Övervikt och fetma är ett snabbt växande problem som kryper allt längre ner iåldrarna, och kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Barn med överviktoch fetma löper stor risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Skolhälsovården spelar enbetydande roll i arbetet mot övervikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Metod: Individuella semistruktureradeintervjuer med åtta skolsköterskor genomfördes.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden.

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.