Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Detta arbete bygger på en enkätundersökning som inkluderar elever, lärare och föräldrar. Syftet med detta arbete är att undersöka om lärare och elever arbetar med åtgärdsprogrammen i skolan. När jag funderade på hur jag skulle få korrekt information om åtgärdsprogram och mobbning tänkte jag gå direkt till källan nämligen lärarna, eleverna och föräldrarna. Jag har gått ut till två klasser i årskurs 6 och lämnat ut enkäter till både elever, lärare och föräldrar. .

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Folkhälsovetenskapligt program.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.